Angående debatten om hushållens skulder sade Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson vid en pressträff på fredagen att skulderna i förhållande till disponibla inkomster har planat ut sedan 2010.

"Då blir inte vi oroliga innan man tar reda på om det finns vissa hushåll som är väldigt högt skuldsatta", säger han.

Jesper Hansson tillade att undersökningar från Finansinspektionen tyder på att det inte finns några stora risker. Han påpekade också att hushållens samlade skulder bara är drygt hälften av den totala husförmögenheten.

Bilden från Konjunkturinstitutets senaste prognos i mars står sig väl, anser han. Det första halvåret 2013 blir svagt för svensk del, men sedan kommer ekonomin att ta lite bättre fart.

"Andra halvåret tror vi att det blir en starkare återhämtning", sade han och tillade att detta sker med stöd av en fortsatt stabilisering av eurokrisen, en mindre åtstramande finanspolitik i världen samt en fortsatt expansiv penningpolitik.

"Återhämtningen i USA är relativt robust, men det går inte fort", sade Jesper Hansson.

KI räknar med att arbetslösheten i Sverige stiger svagt framöver, samtidigt som även sysselsättningen stiger. Den stigande arbetslösheten beror därmed på ett växande arbetskraftsutbud. Den svenska sysselsättningsgraden är hög i ett internationellt perspektiv, påpekade Jesper Hansson.

Det svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka löneökningarna och inflationen spås bli fortsatt låg. KI håller fast vid sin prognos från i februari att Riksbankens första räntehöjning kommer först i april 2015 och de tror att Riksbanken kommer att få revidera ned sin räntebana igen och senarelägga den första höjningen.

KI räknar med att kronan kommer att vara ganska stabil mot de största valutorna framöver och att överskottet i den svenska handelsbalansen successivt kommer att fortsätta att minska framöver.

"Det innebär att delar av industrin kommer ha svag lönsamhet och gradvis flytta verksamhet utomlands. Men blir kronan för stark räknar vi med att Riksbanken kommer att sänka räntan", sade Jesper Hansson.

Han ville inte ge någon prognos om vilken nivå på växelkursen som skulle få Riksbanken att agera. Han påpekade att detta bland annat beror på hur man permament bedömer att kronförstärkningen skulle vara.

"Det är också en kombination med hur stark den inhemska efterfrågan är. Är den inhemska ekonomin stark ska kronan stärkas", sade Jesper Hansson.

Han sade att den demografiska utvecklingen, med en stigande andel äldre i befolkningen, är det kanske starkaste argumentet för den omsvängning i svensk ekonomi som KI och andra prognosmakare spår.

Med fler äldre minskar sparandet och konsumtionen i förhållande till BNP går upp när andelen som inte arbetar i befolkningen ökar. Svensk tillväxt kommer därmed i framtiden att drivas mer av inhemsk konsumtion och mindre av export.

Jesper Hansson påpekade också att om länder med underskott i bytesbalansen ska kunna vända det måste länder med överskott, som Sverige och Tyskland, minska sina överskott.