KI skruvar ned tillväxprognos
Svensk export växer långsammare än normalt och är inte samma draglok som vid tidigare återhämtningar, skriver Konjunkturinsitutet som sänker tidigare BNP-prognos på torsdagen.
18 december, 2014
Det är framförallt i euroländerna som efterfrågan på svenska varor och tjänster är svag. Följden är att svensk tillväxt inte tar fart.
Det skriver Konjunkturinstitutets i sin nya prognos som publicerades på torsdagen.
Skulle utvecklingen försämras får finanspolitiken ta ytterligare stabiliseringspolitiskt ansvar eftersom penningpolitikens möjlighet att ge vidare stöd är begränsad.
BNP väntas öka med 1,7 procent i år, 2,3 procent nästa år och 3,1 procent år 2016.
I föregående prognos i augusti spådde KI en BNP-tillväxt på 1,8 procent i år, 3,1 procent 2015 och 3,4 procent år 2016.
I euroområdet har BNP i det närmaste stagnerat de två senaste kvartalen. Att euroområdet agerar sänke kan inte vägas upp av USA och Storbritannien som ligger betydligt före i konjunkturcykeln.
Även om svensk exporttillväxt gradvis återhämtar sig, från 2,4 procent i år till cirka 5 procent per år 2016 och 2017, är det inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv.
Med det splittrade internationella konjunkturläget har den inhemska efterfrågan blivit allt viktigare. Privat och offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor.
Nu går vi in i ett läge där penningpolitiken har ett minskat handlingsutrymme med en reporänta på noll. Penningpolitikens möjligheter att ge ytterligare stöd är därför begränsade om utvecklingen skulle bli sämre än väntat. Det stabiliseringspolitiska ansvaret faller då tyngre på finanspolitiken.
Finanspolitiken blir åtstramande 2015 genom principen att finansiera utgiftsökningar "krona för krona". Om överskottsmålet ska nås krävs dock betydligt större åtstramningar kommande år och då skulle konjunkturåterhämtningen fördröjas avsevärt.
Enligt Konjunkturinstitutets bedömning är en kraftig åtstramning inte trolig och inte heller en lämplig stabiliseringspolitik i nuläget.
Trots de stora sparandeunderskotten är de offentliga finanserna i grunden i bra skick och statsskulden låg. Vid en sämre ekonomisk utveckling kan tillfälliga finanspolitiska stimulanser övervägas, skriver KI.
Ämnen i artikeln
KI skruvar ned tillväxprognos
Svensk export växer långsammare än normalt och är inte samma draglok som vid tidigare återhämtningar, skriver Konjunkturinsitutet som sänker tidigare BNP-prognos på torsdagen.
18 december, 2014
Det är framförallt i euroländerna som efterfrågan på svenska varor och tjänster är svag. Följden är att svensk tillväxt inte tar fart.
Det skriver Konjunkturinstitutets i sin nya prognos som publicerades på torsdagen.
Skulle utvecklingen försämras får finanspolitiken ta ytterligare stabiliseringspolitiskt ansvar eftersom penningpolitikens möjlighet att ge vidare stöd är begränsad.
BNP väntas öka med 1,7 procent i år, 2,3 procent nästa år och 3,1 procent år 2016.
I föregående prognos i augusti spådde KI en BNP-tillväxt på 1,8 procent i år, 3,1 procent 2015 och 3,4 procent år 2016.
I euroområdet har BNP i det närmaste stagnerat de två senaste kvartalen. Att euroområdet agerar sänke kan inte vägas upp av USA och Storbritannien som ligger betydligt före i konjunkturcykeln.
Även om svensk exporttillväxt gradvis återhämtar sig, från 2,4 procent i år till cirka 5 procent per år 2016 och 2017, är det inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv.
Med det splittrade internationella konjunkturläget har den inhemska efterfrågan blivit allt viktigare. Privat och offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor.
Nu går vi in i ett läge där penningpolitiken har ett minskat handlingsutrymme med en reporänta på noll. Penningpolitikens möjligheter att ge ytterligare stöd är därför begränsade om utvecklingen skulle bli sämre än väntat. Det stabiliseringspolitiska ansvaret faller då tyngre på finanspolitiken.
Finanspolitiken blir åtstramande 2015 genom principen att finansiera utgiftsökningar "krona för krona". Om överskottsmålet ska nås krävs dock betydligt större åtstramningar kommande år och då skulle konjunkturåterhämtningen fördröjas avsevärt.
Enligt Konjunkturinstitutets bedömning är en kraftig åtstramning inte trolig och inte heller en lämplig stabiliseringspolitik i nuläget.
Trots de stora sparandeunderskotten är de offentliga finanserna i grunden i bra skick och statsskulden låg. Vid en sämre ekonomisk utveckling kan tillfälliga finanspolitiska stimulanser övervägas, skriver KI.
Ämnen i artikeln
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
