Den globala återhämtningen och den relativt svaga kronan bidrar till att den svenska exporten tar fart efter flera år av svag utveckling. De närmaste två åren väntas exporten öka med cirka 5 procent per år. Draghjälpen från exporten gör att även BNP växer med över 3 procent både i år och nästa år.

Det skriver Konjunkturinstitutets i sin nya prognos som publicerades på onsdagen.

BNP väntas öka med 3,1 procent i år och 3,3 procent nästa år.

I föregående prognos i december spådde KI en BNP-tillväxt på 2,3 procent i år och 3,1 procent nästa år.

Återhämtningen i ekonomin har dröjt eftersom efterfrågan i omvärlden varit svag, vilket hållit tillbaka svensk export och bromsat konjunkturuppgången. Ökad sysselsättning, stigande reallöner och skattesänkningar har stimulerat hushållens konsumtion, men de har samtidigt ökat sitt sparande till historiskt höga nivåer.

Nu syns försiktigt positiva signaler om att den globala konjunkturen förbättras, om än långsamt. I euroområdet ser återhämtningen ut att stå på fastare grund. Orsaken är bland annat det lägre oljepriset och ECB:s mer resoluta penningpolitiska åtgärder. Denna utveckling är positiv för svensk arbetsmarknad, skriver KI.

Både anställningsplaner och antalet nyanmälda lediga platser är på en hög nivå. Sysselsättningen väntas därför öka med 1,4 procent i år och fortsätta att öka i ungefär samma takt de följande två åren.

Samtidigt bidrar den starka befolkningsökningen till att också arbetskraften ökar snabbt. Arbetslösheten bedöms därför falla långsamt ner mot 7 procent 2017.

Finanspolitiken har varit expansiv sedan lågkonjunkturen inleddes 2008. Det har medfört att de offentliga finanserna gradvis försvagats. Eftersom den av regeringen tillämpade krona-för-krona principen väntas bestå de närmaste åren kommer det strukturella sparandet att förbättras.

Om det offentliga åtagandet ska bibehållas på 2015 års nivå krävs det utgiftsökningar med motsvarande skattehöjningar på i genomsnitt cirka 25 miljarder kronor per år 2016-2019. Det offentligfinansiella sparandet ligger ändå långt under överskottsmålet.

Riksbankens reporänta väntas ligga på -0,40 procent i slutet av 2015, -0,25 procent i slutet av 2016 för att sedan ha höjts till +0,75 procent i slutet av 2017.