Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar den inhemska efterfrågan och arbetslösheten faller. Högkonjunkturen och den betydande avvikelsen från överskottsmålet talar för att finanspolitiken bör stramas åt redan 2017.

Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos på onsdagen.

BNP väntas ökamed 3,6 procent i år och 2,1 procent nästa år. 2018 spås en BNP-tillväxt på 1,8 procent.

I sin senasteprognos, i mars, spådde KI en BNP-tillväxt på 3,5 procent i år, 2,3 procent nästa år och 1,9 procent 2018.

KI konstaterar att de senaste sju årens lågkonjunktur förbyts i år till högkonjunktur. Företagens anställningsplaner är positiva och lediga platser är på en hög nivå. Sysselsättningen förväntas fortsätta växa starkt och särskilt inom offentlig sektor.

En drivande faktor bakom kraften i ekonomin är den expansiva ekonomiska politiken i Sverige. Lågräntepolitiken har stimulerat inhemsk efterfrågan och samtidigt hållit nere värdet på kronan. Tillsammans med en global konjunkturåterhämtning bidrar den relativt svaga kronan till en fortsatt god utveckling av exporten i år och nästa år.

Trots högkonjunkturen bedöms regeringen bedriva en expansiv finanspolitik både i år och nästa år vilket innebär att avvikelsen från överskottsmålet ökar.

"I detta läge finns det skäl att strama åt finanspolitiken. Det skulle rusta ekonomin för sämre tider och upprätthålla trovärdigheten för det finanspolitiska ramverket", skriver KI.

Riksbanken kommer under de närmaste åren att fortsätta fokusera på inflationen. Trots högkonjunktur kommer reporäntan att vara negativ 2017. Den låga räntan är i hög utsträckning en följd av låga räntor i omvärlden.

"Det låga ränteläget är visserligen förknippat med risker, men är motiverat i ett läge där inflationsmålets trovärdighet ifrågasätts efter en lång period med låg inflation", skriver KI.