Efter valet väntar en åtstramande finanspolitik, vilket är fullt naturligt vid en konjunkturuppgång. Sammanlagt måste skatterna höjas med 120 miljarder kronor till 2018 om man ska klara av att nå överskottsmålet och samtidigt bibehålla det offentliga åtagandet.

Det sade Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson vid en pressträff på onsdagen där han presenterade KI:s nya prognos.

För 2015 räknar KI med att alla åtgärder på utgiftssidan fullt ut kommer att vara finansierade, vilket innebär att budgetunderskottet minskar till följd av den automatiska budgetförstärkning som sker vid en oförändrad finanspolitik.

Med ett antagande om oförändrade regler för finanspolitiken saknas de åren därefter 58 miljarder kronor för att nå överskottsmålet 2018. Samtidigt kräver ett bibehållet offentligt åtagande på 2015 års nivå att utgifterna ökar med 53 miljarder kronor, vilket totalt innebär skattehöjningar på 111 miljarder kronor. Dessutom måste kommunerna höja skatterna med 9 miljarder kronor för att klara sitt balanskrav. Sammanlagt behöver alltså skatterna höjas med 120 miljarder kronor till 2018.

Jesper Hansson påpekade att detta scenario bygger på vissa beräkningstekniska antaganden och inte är en prognos. Vill man exempelvis inte behålla det offentliga åtagandet oförändrat eller klara överskottsmålet till 2018 blir kalkylen en annan.

Han sade vidare att med ovanstående beräkningar måste skatterna som andel av BNP höjas 2 procentenheter till 46 procent 2018 - nivån mitt emellan vad de var 2009 och 2010.

"Det är mycket pengar och det kommer att märkas. Men det är bara fyra år sedan vi hade de här nivåerna. Det är naturligtvis inte omöjligt", sade Jesper Hansson.