Den starka återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter och andelen sysselsatta stiger mot den högsta nivån på 20 år. Arbetslösheten är dock fortfarande hög vilket motiverar fortsatt expansiv penning- och finanspolitik.

Det visar Konjunkturinstitutets prognos, Konjunkturläget, som publiceras på torsdagen.

BNP väntas öka med 4,2 procent i år och 3,1 procent år 2012.

I decemberprognosen spådde KI att BNP skulle öka med 3,8 procent i år och 2,9 procent år 2012.

KI skriver att arbetskraften fortsätter att öka 2011-2012, bland annat på grund av en ökad befolkning och av att allt fler vill in på arbetsmarknaden. Under de närmaste två åren ökar antalet sysselsatta med 160.000 personer. Sysselsättningsgraden 2013 blir den högsta på 20 år.

Inflödet på arbetsmarknaden gör dock att arbetslösheten fortfarande är relativt hög, nästan 7 procent i slutet av 2012. Under lågkonjunkturen har både långtidsarbetslösheten och arbetslösheten bland lågutbildade stigit kraftigt. Det är en oroande utveckling som är viktig att följa framöver.

Flera faktorer samverkar till Sveriges goda ekonomiska utveckling. Grunden är en stark finansiell ställning i såväl privat som offentlig sektor, vilket möjliggör ökad konsumtion och ökade investeringar. Dessutom fortsätter svensk export att gynnas av utvecklingen på världsmarknaden.

Den ekonomiska politiken bidrar också till en hög tillväxt 2011-2012. Trots att reporäntan höjs till 3 procent i slutet av 2012 är penningpolitiken att betrakta som expansiv under hela prognosperioden. Finanspolitiken är också expansiv och regeringen förväntas besluta om ofinansierade åtgärder på sammantaget 5 miljarder kronor 2011 och ytterligare 25 miljarder kronor 2012 utöver vad som redan beslutats.

"Denna fortsatta expansiva inriktning av penning- och finanspolitiken motiveras av det låga resursutnyttjandet, i form av outnyttjad arbetskraft och ledig kapacitet i företagen", skriver KI.

Svensk ekonomi är stark men långt ifrån en högkonjunktur. Det underliggande inflationstrycket blir därför lägre än normalt under prognosperioden.

Hushållens konsumtion ökade med 3,5 procent 2010 och ökningen blir ännu något högre 2011-2012. Denna period kommer därför att kännetecknas av en historiskt stark konsumtionsutveckling. Hushållens konsumtionsvilja förklaras både av ett högt sparande i utgångsläget och av att tillväxten i de reala disponibla inkomsterna blir hela 3,5 procent i genomsnitt per år 2011-2012, skriver KI.