Kina får en allt mer framträdande roll i världsekonomin och förhoppningarna är stora på att landet ska fortsätta att vara ett viktigt draglok för ekonomin.  En hel del av den börsoro som präglat det senaste året har haft sin grund i att Kina riskerat överhettning och därför varit tvungna att genomföra åtstramningsåtgärder i syfte att försöka åstadkomma en mjuklandning av ekonomin.

Nattens inflationssiffra för september som landade på 6,1 procent var därför något av en besvikelse trots att inflationen landade precis på analytikernas förväntningar. Det fanns trots allt ett underliggande hopp att inflationen, mot bakgrund av sjunkande råvarupriser, skulle ha sjunkit ytterligare.

Med en inflation som för fjärde månaden i rad pressar sig över 6 procent riskerar de av världssamfundet efterlängtade inhemska kinesiska stimulansåtgärderna att dröja.

Detta samtidigt som den kinesiska exporten ser ut att tappa lite fart och småföretagen känner av en viss kreditåtstramning till följd av den finansiella oron.  Förhoppningen är ändå att årets prisfall på råvaror i allmänhet och jordbruksprodukter i synnerhet ska lätta på inflationstrycket framöver och ge utrymme för bland annat sänkta räntor.

Kina har också blivit en allt viktigare källa till kapital för såväl krisdrabbade företag som länder. Turerna kring SAAB är ett exempel på det förra och landets köp av europeiska statsobligationer ett exempel på det sistnämnda.  

Nu växer dessutom förväntningarna på att Kina ska en mer aktiv roll i lösning på den europeiska statsskuldskrisen. Enligt källor som Bloomberg News och Financial Times citerar planerar man inom G20-gruppen att utöka Internationella valutafondens (IMF) utlåningskapacitet genom att tillföra kapital som kan användas för att antingen stötta krisdrabbade europeiska länder eller för att rekapitalisera banker.

När USA, Japan och Europa har fullt upp med att klara sina egna åtaganden riktas därför blickarna mot att mer kapitalstarka länder ska stå för bidragen som måste hamna i 100-miljardersklassen. Då är Kina definitivt den främsta kandidaten, men även Brasilien har uttryckt försiktigt stöd för att gå med i en sådan operation.      

För Kina skulle vinsten av att medverka i en sådan operation vara att man dels stöttar den ekonomiska återhämtningen men också att man med IMF som mellanhand minskar den direkta finansiella risken som det innebär om landet köper exempelvis statsobligationer direkt på marknaden.  På sikt ger det dessutom Kina större inflytande i en av världens viktigaste ekonomiska institutioner.

Ett utökat stöd till IMF är sannolikt en av huvudpunkterna på det G20-möte som ländernas finansministrar och centralbankschefer inleder idag. Mötet ska ses som en förberedelse inför det toppmöte som ska hållas i Cannes i början av november. Ryktet om utökat stöd till IMF är sannolikt också en av de faktorer som bidrar till dagens bättre börshumör i Europa.