Arbetslösheten väntas endast minska långsamt eftersom det tar tid att integrera det betydande flödet av immigranter och arbetskraftsdeltagandet ökar. Inflationen väntas ta fart gradvis då lönerna stiger och den disinflationistiska effekten av fallande oljepriser tonar bort.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på onsdagen.

Penning- och finanspolitiken är mycket expansiv och behöver så förbli till dess att inflationen tydligt rör sig mot målet, enligt organisationen, som noterar att makrotillsynen bör stärkas och kompletteras med åtgärder som ökar utbudet på bostäder för att stärka den finansiella stabiliteten.

OECD konstaterar att Riksbanken sänkt reporäntan gradvis, sjösatt ett program med kvantitativa lättnader och att de slagit fast att de kommer att göra mer om det behövs för att förhindra att inflationsförväntningarna tappar förankringen och att kronan stärks.

"Expansiv penningpolitik och den avtagande effekten av fallet i oljepriserna väntas höja inflationen. Likväl väntas inte inflationsmålet på 2 procent nås förrän efter 2016, trots en väntad ytterligare lättnad av penningpolitiken", skriver OECD.

Finanspolitiken är något expansiv, men kommer att röra sig mot en neutral hållning i takt med att de lediga resurserna minskar. OECD noterar att regeringen överväger att överge målet om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel till förmån för en budget i balans, och tycker det skulle vara lämpligt med tanke på den starka ställningen för statsfinanserna.

Strukturpolitiken behöver riktas in på förbättrad integration, utbildning och innovationer för att lyfta tillväxten på lång sikt, enligt OECD.

"Att höja kompetensen bland unga och integrera immigranterna, som mestadels har låg utbildning, är avgörande för att minska arbetslösheten och säkra inkluderande tillväxt", skriver OECD.

Organisationen noterar att bostadsinvesteringarna ökar snabbt från en låg nivå, som svar på en stark efterfrågan på bostadsmarknaden. Bostadsinvesteringarna bör också fortsätta att öka, men i en långsammare takt då begränsningar på utbudssidan blir en alltmer återhållande faktor.

Investeringstillväxten i näringslivet är robust, där mjukvara och FoU står för en stor andel av företagsinvesteringarna, och de offentliga investeringarna ökar i måttlig takt, med fokus på förbättrad infrastruktur för tåg och vägar.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 2,8 procent 2015 och 3,0 procent 2016. I höstprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 2,8 procent under 2015 och med 3,1 procent 2016.

OECD konstaterar samtidigt att hushållens skuldsättning och huspriserna har fortsatt att stiga, vilket ökar behovet av makrotillsynsåtgärder och en utfasning av ränteavdragen. Utbudet av bostäder skulle kunna öka med minskade regleringar och incitament för kommunerna att frigöra mark.

Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi så kommer oväntade tillväxtutfall hos våra huvudsakliga handelspartners, särskilt EU, och valutarörelser att ha en stor påverkan på produktionen.

"Eftersom styrräntorna säkert kommer att vara låga ännu en tid så skulle ett misslyckande med att få bukt med uppgången i hushållens skulder genom makrotillsynsåtgärder och strukturreformer kunna resultera i obalanserad tillväxt, som skulle förhöja finansiella och makroekonomiska risker", skriver OECD.