Kraftig ökning av bolåneräntor

Bankerna höjer nu sina boräntor i allt snabbare takt. Om ett år kan tremånadersräntan vara uppe i 3,80 procent, om två år i 4,70 procent.


15 december, 2010

Idag onsdag höjde Riksbanken reporäntan med 25 punkter till 1,25 procent. Räntebeskedet innehöll få överraskningar, även om de uppreviderade prognoserna för BNP och inflationen 2011 var något större än väntat.

Flertalet aktörer på marknaden uppger att de väntar sig en höjning av reporäntan vid varje möte till sent 2011, vilket skulle innebära en reporänta på 2,50 procent vid slutet av nästa år. Om bostadsräntorna höjs i samma takt betyder det att vi om ett och ett halvt år har en tremånadersränta på omkring 4,5 procent.

Handelsbanken räknar i sin senaste boränteprognos att tremånadersräntan når 3,40 redan i april, 3,80 om ett år och 4,70 om två år.

Bankerna är nämligen inte sena att ta fasta på den stigande reporäntan. Höjningarna har det senaste halvåret komma allt tätare, men har under december stått som spön i backen.

Högst ränta av bankerna har idag SEB, med en tremånadersränta på 3,11 procent. Banken höjde senast den 7 december från 3,04 procent.

SBAB har under december höjt sin tremånadersränta från 2,87 procent till 3,08 procent. Senaste höjningen kom den 9 december. Ändringarna gällde även SBAB:s samarbetspartners ICA Banken, Ikano Bank, Nordnet och Salus Ansvar.

Även Swedbank har en tremånadersränta på 3,08 procent, medan Handelsbankens tremånadersränta för närvarande ligger på 3,06 procent.

Nordea var den bank som var först ut med en tremånadersränta på över tre procent. Idag ligger räntan, efter två höjningar i december, på 3,05 procent.

Men det är inte endast Riksbankens reporäntehöjning som gör att bankerna höjer boräntorna. Överutbud av bostadsobligationer samtidigt som statsobligationerna inte kan möta efterfrågan gör att ränteskillnaden mellan de svenska bostadsobligationerna och statsobligationer med tre till fem års löptid ökar. Det betyder att bankerna måste betala mer för att finansiera bostadsutlåningen.

Till detta kommer Basel III-reglerna, som ställer högre krav på säkerhet i bankernas upplåning, vilket orsakar högre kostnader. Kostnader som i slutändan läggs på bolåneräntorna.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån