Sveriges BNP-tillväxt är nu "mycket hög" i såväl ett historiskt som internationellt perspektiv. Samtidigt är indikatorerna mycket starka, vilket tyder på en fortsatt hög tillväxt i inledningen av 2011.

Det sade Riksbankschef Stefan Ingves på torsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han konstaterade att återhämtningen av Sveriges ekonomi efter finanskrisen har kommit en bra bit på väg, produktionen är i stort sett tillbaka på nivån före krisen och arbetslösheten sjunker.

Riksbanken bedömer att den höga tillväxten i ekonomin gradvis avtar framöver och närmar sig normala nivåer.

Stefan Ingves påpekade samtidigt att priserna på världens råvarumarknader ökar och resursutnyttjandet är på väg upp, vilket bidrar till att inflationen stiger framöver.

"Svensk ekonomi och penningpolitik håller på att normaliseras. En balanserad utveckling av den svenska ekonomin förutsätter en gradvis höjning av reporäntan mot mer normala nivåer", sade han.

Stefan Ingves konstaterade att vissa mått nu tyder på att resursutnyttjandet är normalt medan andra mått fortfarande pekar på att det finns ledig kapacitet.

"Mycket tyder på att arbetslösheten har förutsättningar att sjunka ytterligare en bit innan 'flaskhalsproblem' uppstår på arbetsmarknaden", sade han.

Riksbankschefen lyfte vidare fram ett antal risker mot en fortsatt god utveckling: Riksbanken anser att kronans växelkurs idag i väsentlig utsträckning avspeglar den höga BNP-tillväxten och de goda offentliga finanserna, men det kan inte uteslutas att kronan stärks ytterligare på grund av att investerare har omvärderat synen på att investera i Sverige.

"Skulle det bli så kan det hända att reporäntan inte behöver höjas så snabbt... Låt mig dock klart understryka att Riksbanken inte har något mål för växelkursens nivå. Penningpolitiken styrs av inflationsmålet, även om växelkursen är en viktig bestämningsfaktor för inflationen", sade Stefan Ingves.

Ytterligare en riskfaktor är de stigande råvarupriserna, det har till viss del motverkats av förstärkningen i kronans växelkurs, men inte helt.

"Sammantaget kan uppgången i råvarupriserna få större spridningseffekter till priserna i resten av ekonomin än vad vi har räknat med", sade riksbankschefen.

Riksbanken ser framför sig en period där råvarupriserna kommer att varaktigt kommer att ligga på högre nivåer än tidigare till följd av ökad efterfrågan i den globala ekonomin.

Det sade riksbankschefen Stefan Ingves vid en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen.

Han påpekade att det är en annorlunda situation än om priserna stiger på grund av tillfälliga utbudsproblem.

Stefan Ingves konstaterade också att kronans starkare växelkurs gör att Sverige klarar sig undan en del av det stigande kostnadstrycket till följd av de högre råvarupriserna.

En tredje riskfaktor är arbetsmarknaden. Trots att arbetslösheten ännu är relativt hög märks redan en viss brist på arbetskraft i flera branscher.

Även inom industrin, där sysselsättningen föll som mest under krisen, har bristtalen stigit snabbt. Endast en femtedel av de förlorade arbetstillfällena inom industrin har återtagits. Detta kan få effekter på lönebildningen och inflationen", sade Stefan Ingves.

"I vår prognos ökar lönerna med 3-3,5 procent per år de kommande tre åren. Brist på arbetskraft i kombination med ett starkt konjunkturläge kan leda till ett läge då lönerna ökar snabbare än så. Då blir inflationen högre och räntan kan behöva höjas snabbare", fortsatte han.