Den svenska inflationstakten fortsätter att sjunka i rasande fart. I september sjönk inflationstakten till 0,4 procent i årstakt och för andra månaden i rad hamnade därmed inflationen långt under Riksbankens egna prognoser.

Riksbankens analytiker hade räknat med en inflation på 0,9 procent i september. Den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, landade i sin tur på 0,9 procent i årstakt jämfört med Riksbankens prognos om en KPIF-inflation på 1,2 procent.

Det här sätter Riksbanken i en besvärlig sits inför det penningpolitiska mötet den 24 oktober med sedvanlig publicering av räntebeslutet dagen efter. Någon ytterligare räntesänkning ligger ju inte i deras nuvarande räntebana men det blir samtidigt mycket svårt för banken att undvika en sådan utveckling.

Banken har under senare tid återgått till en mer traditionell syn på penningpolitiken där inflation och tillväxt varit i fokus istället för betonandet av hushållsutlåning och bostadspriser som annars hamnade högt i flera direktionsledamöters beslutsprocess tidigare i år.

Att återigen betona dessa faktorer som avgörande för räntebesluten lär dock inte ske i närtid, trots att bostadspriserna steg under sommaren enligt färsk statistik från SCB. Det skulle i så fall kräva en ny 180-gradersväng i synen på penningpolitiken.

Utgår direktionsledamöterna istället från den nya information som inkommit sedan det penningpolitiska mötet den 5 september så borde en ny räntesänkning vara högsta aktuell redan i oktober.

Den redan låga inflationen, långt under målet på två procent, riskerar att bli ännu lägre framöver. Visserligen beror en del av inflationsnedgången på att räntorna har sänkts och att boendekostnaderna därmed sjunkit. Dessutom har bankernas marginaler krympt något samtidigt som interbankräntan sjunkit.

Men även den underliggande inflationen ligger långt under målet och sammantaget betyder det här att inflationen riskerar att sjunka under nollstrecket i början av nästa år, skriver bland annat SEB i sin kommentar till dagens inflationssiffra. Den prognosen bygger förvisso på fortsatta räntesänkningar men för att på sikt få upp inflationen kring målet på två procent lär det krävas en fortsatt mycket aggressiv räntepolitik från Riksbankens sida.

Konjunkturindikatorerna i stort har också varit närmast idel besvikelser och nu börjar vi dessutom se hur varslen på arbetsmarknaden tuggar sig uppåt. Det sker visserligen från låga nivåer men eftersom vi vet att arbetsmarknaden är en släpande konjunkturindikator så lär siffrorna bli allt mörkare ju närmare årsskiftet vi kommer.

Vi kan väl också notera att den svenska kronan inte tog särskilt mycket stryk efter dagens inflationssiffror. Mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet har den återhämtat hela eller större delen av det omedelbara fallet efter inflationssiffrans publicering. Mot euron har kronan i sin tur tappat cirka 5 öre och handlas numera kring 8,66.

På räntemarknaden är det lite mer dramatik och tvåårsräntan ligger nu kring 0,65 procent medan femåringen handlas kring 0,92 procent. Bägge siffrorna kan tolkas som att förväntningarna på ytterligare räntesänkningar är grundmurade bland marknadsaktörerna.

Vice riksbankschefen Per Jansson gav i sin tur inga tydliga indikationer på var han står i räntefrågan inför oktobermötet vid sitt tal idag. Han betonar dock att inflationsmålspolitiken, enligt honom, handlar mer om ¿grovjusteringar¿ än ¿finjusteringar¿ för att uppnå målen.

Går man på tesen om grovjusteringar så borde givetvis räntan sänkas ordentligt.

Vi är inte säkra på att Riksbanken kommer att ha nått ända dit till oktobermötet. Vi räknar dock i dagsläget med att räntan kommer att ha sänkts med ytterligare 0,5 procentenheter före årsskiftet. Antingen i form av två räntesänkningar om 0,25 procentenheter vardera vid oktober respektive decembermötet eller via en sänkning med 0,5 procentenheter i mitten av december.  Det ger i så fall en styrränta på 0,75 procent vid årsskiftet.