Situationen förvärras successivt allteftersom den grekiska regeringen föreslår otillräckliga åtgärder och privatiseringarna inte kommer ur startblocken.

"Det ser inte bra ut. Grekerna kommer med förslag på skattehöjningar. Trojkan tittar på dem och säger att den beräknade effekten är alltför optimistisk. Grekerna går iväg för att komma tillbaka senare med nya förslag. Och så håller det på, fram och tillbaka", sade en EU-källa.

Trojkans experter har inte mandat att förhandla om ändringar i budgetmålen. Dessa har satts av IMF och euroländernas finansministrar.

"Vi behöver trovärdiga budgetåtgärder för 2011 och 2012. När Grekland säger att de kan nå målen kan vi fortsätta granskningen", säger EU-källan.

Samtidigt förvärras det ekonomiska läget, vilket ger minskade skatteintäkter.

Privatiseringsprogrammet skulle ha startat i april ifjol, men rör sig inte framåt samtidigt som värdet på de statliga företagen sjunker.

"Men de kommer att vara värda än mindre nästa månad och nästa om Grekland fortsätter att förhala", sade en annan EU-källa.

Grekland behöver trojkans godkännande av hur krisprogrammet genomförs för att få delutbetalningen på nödlånet på 8 miljarder euro. Annars hotar betalningsinställelse i mitten av oktober.

"Tanken på att det går att genomföra en ordnad default är felaktig. Om statsanställda inte får löner kommer det att leda till social oro, kollaps för banksystemet och förlorad kreditvärdering", sade en tjänsteman.

Dessutom har förhandlingarna om Finlands krav på säkerhet för nödlånen till Grekland gått i stå. Helgens informella ekofinmöte i Wroclaw ledde inte till någon klarhet annat än att Nederländerna, Österrike, Slovenien och Slovakien också kommer att kräva säkerhet på samma villkor som Finland.

Men oklarheten är fortfarande stor om vilken form säkerheten ska ta - till exempel om statliga företag på väg att privatiseras kan ingå innan utförsäljningen sker.

Trots dessa dystra nyheter steg börsen på tisdagen och stod vid klockan 16.50 på plus 1,4 procent.