De långa svenska marknadsräntorna har varit rekordlåga under våren. När krisen har briserat i Europa har investerare bland annat sökt sig till svenska statsobligationer, som anses säkra, och det har tryckt ned marknadsräntorna. Och det är just dessa räntor som har störst påverkan på de längre bindningstiderna på bolån.

Det har resulterat i att de långa bindningstiderna har varit exceptionellt låga under våren. Tumregeln har traditionellt varit att ju längre bindningstid, desto högre kostnad. Men det har inte gällt de senaste månaderna, då både en, två, tre och fem års bindningstid har haft en lägre ränta än den lägsta bindningstiden på tre månader.

Men nu kan den ovanliga trenden vara på väg att brytas.

SBAB meddelade på onsdagen att man höjer bolåneräntorna. Höjningen görs på alla räntor, men mest på de med längre bindningstider. Bolån med fem års bindningstid höjs med 0,11 procent och sju års bindningstid höjs med 0,12 procent.

På SBAB säger man att man endast justerar räntorna efter marknadsräntornas utveckling. Och sant är att de långa räntorna i Sverige faktiskt har vänt upp. Anledningarna är flera.

"Vi ser en liten ökning av riskaptiten på marknaderna och dessutom en liten rekyl i de svenska långräntorna. De gick ned så snabbt att vi nu ser en normal reaktion uppåt igen", säger Tor Borg.

Den ökade riskaptiten kan kopplas ihop med flera faktorer, så som det spanska bankpaketet, spekulationer om stödåtgärder från både ECB och Fed, räntesänkning från Kinas centralbank med mera.

Alla faktorer har tillsammans bidragit till en liten lättnad på de globala marknaderna, som har gjort att något fler investerare är beredda att lämna de svenska statsobligationerna - med sin snåla avkastning - och istället söka andra investeringar som kan ge mer. Och då har räntorna vänt upp.

Men det är faktiskt också en inhemsk enskild händelse som bidragit till uppgången.

I början av juni lade Finansinspektionen fram ett förslag om ett så kallat räntegolv för livförsäkringsbolagen. Det innebar att svenska livbolag under ett år får räkna sina skulder till en högre ränta än den som rådde den 7 juni, då FI gick ut med räddningsåtgärden.

Tanken var att den skuld som livbolagen måste beräkna att de har till kunderna inte kan stiga mer. På så vis behöver livbolagen inte tvångssälja aktier och istället köpa obligationer, som FI:s egna regler för livbolagen annars föreskriver.

Åtgärden fick genast effekt på marknaden. Den 5 juni låg den tioåriga statsobligationen på 1,1 procent. Den 7 juni hade räntan genast hoppat till 1,4 procent. Förvisso fortfarande låga nivåer alltså, men ändå en högst synbar ökning.

Men det handlar inte om några konkreta ageranden från livbolagens sida, utan om spekulationer på marknaden om räntegolvets följeeffekter.

"Det handlar om psykologi. Eftersom livbolagen nu inte kommer tvingas sälja aktier och köpa statsobligationer som många trodde, så väntas en svagare efterfrågan på obligationer framöver än vad som låg i förväntningarna", förklarar Tor Borg.

Med andra ord har andra aktörer sålt obligationer på FI:s besked om räntegolv, och på sätt tryckt upp de långa räntorna, som alltså i sin tur påverkat bolån med längre bindningtid.

Hos SBAB tror man att de svenska långräntorna inte lär falla så mycket mer, och att långa bindningstider nu har nått sin botten.

"Mycket kan hända på vägen, krisen kan förvärras, och då kan räntorna snabbt vända ned igen. Men det är vårt huvudscenario att de långa räntorna kommer att ligga på den här nivån ett tag, för att sedan fortsätta upp. Om två år har vi definitivt högre ränta på långa bindningstider på bolån än vad vi har idag", säger Tor Borg.

Idag ligger listpriserna på tre månaders bolån hos låneinstitut och banker på cirka 3,9 procent, medan tre års bindningstid ligger på cirka 3,7 procent. Än så länge.