Annika Creutzer är privatekonom på Skandiabanken och tillträdande chefredaktör på tidningen Privata Affärer.  Hon är van att ge svenskar råd omkring sparande och betonar, som alltid, vikten av att ha en buffert.

"Om du inte redan har en buffert  bör det vara prioritet nummer 1 när du får tillbaka skattepengar. Så att du slipper låna om du råkar tugga sönder en tand eller om tvättmaskinen går sönder", säger Annika Creutzer.

Trygghetsekonomen Anna Allerstrand på AMF Pension är inne på samma linje.

"I första hand måste du naturligtvis fundera över om du behöver pengarna direkt. Semestern kan ha kostat en del, men om det ändå blir något över - förvandla dem till en buffert eller till en grundplåt för nästa semester", säger hon.

Bufferten placerar du bäst på ett vanligt bankkonto, där pengarna är säkra och likvida. Men det kan vara värt att jämföra räntorna på de olika alternativen. En räntefond kan också vara bra på kort sikt.

Hur stor buffert behöver jag?

"Jag vet att det inte alltid är möjligt, men en familj bör sikta mot att ha en buffert på minst 20 000 kronor för att klara oförutsedda utgifter", säger Annika Creutzer.

Hon betonar samtidigt att det är viktigt att inte bara spara.

"Många vill vara duktiga och spara hela beloppet när de får tillbaka skattepengar men jag tycker att det viktig att unna sig något roligt också. Risken är annars att du lockas att plocka ut pengarna ganska snart. Använd en tiondel av pengarna och köp något direkt så blir det lättare att spara resten."

Om du redan har en buffert och vill satsa på ett mer långsiktigt sparande bör du lyfta blicken förbi nästa konjunkturcykel, det vill säga mer än fem år.

"Se ut i världen och leta efter var du tror att tillväxten kommer att finnas på lång sikt. Just nu är fonder som investerar i BRIC-länderna populära, men personligen är jag förtjust i nordiska fonder . De erbjuder en bra mix", säger Annika Creutzer.

Det är rätt oroligt på börserna just nu, bör jag avvakta lite innan jag placerar mina skattepengar i aktier eller aktiefonder?

"Inte så länge du har ett långsiktigt perspektiv, vilket jag tycker att du bör ha. Men det kan vara klokt att placera pengarna etappvis.  Det kostar inget extra om du köper fondandelar och som det ser ut nu är det rena berg- och dalbanan - kurserna kan skifta rejält. När det gäller enskilda aktier måste du tänka på courtagekostnaden, men det kan ändå vara värt att dela upp inköpen", säger Annika Creutzer.

Anna Allerstrand ser, inte helt oväntat, pensionssparande som ett bra långsiktigt sparande.

"Det går alldeles utmärkt att göra engångsinsättningar i ett pensionssparande. Men tänkt på att pengarna då blir öronmärkta och inte går att ta ut innan du fyller 55 år", säger hon.

Satsar du på att spara pengarna till pension ökar dessutom chansen att du får tillbaka på skatten även nästa år om du inte redan har fyllt upp kvoten.  I år får du sätt in 20 150 kronor i ett pensionssparande och göra avdrag för det i nästa års deklaration. Förslag finns dock att från och med nästa år sänka avdragsrätten till 12 000 kronor per år.