I september förra året var de globala investerarnas riskaptit rekordlåg. De flydde från tillväxtmarknaderna och andelen likvida medel var lika hög som under brinnande finanskris 2008.

Startpunkten för börsoron var den kinesiska centralbankens beslut att devalvera yuanen samtidigt som värderingen av densamma gjordes mer marknadsanpassad. Det ledde till farhågor kring ett eskalerande globalt valutakrig och frågetecken kring utvecklingen för den kinesiska ekonomin.

En direkt effekt av transformeringen av Kinas ekonomi med svagare efterfrågan var kraftiga nedgångar för råvarupriserna. I allmänhet var det fritt fall för råvaror och i synnerhet blev det en total kollaps för oljepriset som höll marknaden i ett järngrepp under årets mörka månader.

Årets januarirally uteblev och istället fick vi se börserna åka rakt ner i källaren med stora nedgångar som resultat. Börserna bottnade tillsammans med oljepriset ut i februari. En lång och tidvis svängig uppgång – inte minst till följd av britternas beslut i juni att lämna EU – har följt sedan dess.

När vi summerar året som gått så ser vi att det blir sällan så illa som marknaden räknar med.  

Globalt aktieindex har avkastat 12 procent inklusive utdelningar under året i svenska kronor, vilket är högre än normal årsavkastning. Vi har USA-börserna att tacka för det, då landet väger mellan 50-60 procent av världsindex. Med stora innovativa teknikbolag i förarsätet har USA börserna avkastat 16 procent.

De europeiska börserna där tekniksektorn är marginell men traditionell banksektorn desstå viktigare har ett tungt år bakom sig. Flera av kontinentensbanker handlas på historiskt låga nivåer. Det har påverkat avkastningen som endast stigit med 3,6 procent. De riktiga bottennappen står Grekland (-29 procent) och Italien (-18 procent) för.

I spåren av ett överraskande starkt guldrally, ökat oljepris och stabilare råvarupriser har flera börser med stor råvaruexponering avkastat i topp. I tätet hittar vi Ryssland, Australien och Kanada med uppgångar mellan 14 och 24 procent.

Hur gick det då för Kina och tillväxtmarknaderna?

Idag är tillväxtmarknaderna mer populära än på länge. De har haft en riktigt bra avkastning på genomsnittliga 19 procent. De klarast lysande stjärnorna är Brasilien (46 procent), Peru (39 procent) och Colombia (21 procent).

Asien ligger inte långt efter och har avkastat 19 procent i svenska kronor. Kina som är det viktigaste landet i regionen har gått upp 10 procent. De starkaste börsutvecklingen har de närbelägna Sydkorea, Taiwan och Indien alla med uppgångar på mer än 15 procent.

Kina har fortsatt sin utslagna  väg med fokus på transformering av ekonomin och någon lokal fastighetsbubbla har vi inteännu inte skådat.

Värt att notera är att Stockholmsbörsens 30 största bolag bara har avkastat 2,3 procent det senaste året.  

Det vi kan konstatera i takt med börsernas starka uppgångar är att p/e talen ökat betydligt det senaste året. Den globala tillväxten tar inte fart och bolagens vinstutvecklingen är låg eller i många fall obefintlig.

Återigen är centralbankerna och de låga räntorna som drivit börserna då alternativen är få. Det är en tunn argumentation, för fortsatta börsuppgångar krävs starkare global tillväxt som gynnar bolagen med ökat vinstutveckling - så att inte p/e-talen springer ifrån.

Den viktigaste lärdomen vi tar med oss är världen sällan går under och investerarna oftast skjuter över målet. Det är köpläge när alla deppar.

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.