Men Lars EO

Svensson menar att eventuella sådana problem skulle väga lätt i jämförelse med de positiva effekterna på realekonomin, resursutnyttjandet och arbetslösheten.

Det framgår av

protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 20 april. Nytillträdde direktionsledamoten Karolina Ekholm konstaterade att det var svårt att bedöma vad som utgör golvet för reporäntan, men givet det underlag som presenterats landade hon i slutsatsen att 0,5 procent var ett lämpligt golv "i dagsläget".

Hon påpekade

att det kan uppstå problem om reporäntan hamnar mycket nära noll; bankernas marginaler kan krympa och det kan påverka likviditeten på den privata repomarknaden, där viss handel sker med räntor som ligger ett par tiondels procentenheter under reporäntan. Enligt Karolina Ekholm vore det "olyckligt om penningpolitiska beslut leder till att finansiella marknader krymper eller fungerar sämre".

Hon ville dock

hålla öppet för ytterligare en sänkning av reporäntan till 0,25 procent framöver "om en sådan sänkning kan göras utan att det inverkar menligt på marknadernas funktionssätt". Hon kan också tänka sig "okonventionella eller extraordinära åtgärder", och då i första hand köp av statsobligationer och bostadsobligationer.

Vice Riksbankschefe

n Barbro Wickman-Parak konstaterade att det givet den mycket nedpressade ekonomiska situationen fanns det skäl att fråga sig varför Riksbanken inte skulle sänka räntan till 0,25 procent eller ännu lägre. Hon svarade själv att det inte finns några erfarenheter av hur en ränta nära noll fungerar, så det finns inga säkra svar.

Risken för att

komplikationer kan uppstå på olika marknader fick dock Barbro Wickman-Parak att förorda en reporänta på 0,5 procent vid det aktuella mötet. "Dessutom skulle en ytterligare neddragning inte på något avgörande sätt påverka den reala ekonomin".

Riksbankschefen

Stefan Ingves sade att en allt för låg reporänta kan innebära att transmissionsmekanismen blir mindre effektiv, eftersom vissa räntor är lägre än reporäntan. Han noterade också att bankernas marginaler kan reduceras med en ännu lägre reporänta. Han sade också att köp av statsobligationer kan ses som "den naturliga förlängningen av konventionell penningpolitik".

Vice Riksbankchefen

Lars Nyberg framhöll att ekonomin i Sverige stimuleras på ett förhållandevis kraftfullt sätt i jämförelse med många andra länder.

"För det första

bidrar försvagningen av den svenska kronan till att öka efterfrågan på svenska exportvaror. Det är ingen oväsentlig stimulans med tanke på hur mycket kronan deprecierat. För det andra har bostadsfinansieringen i Sverige en hög andel med kort bindningstid. Därmed får räntesänkningar ett snabbt genomslag på hushållens inkomster och kan bidra till att hålla uppe efterfrågan. Det ser man idag inte minst på bostadsmarknaden", sade han.

Han framhöll

vidare att finanspolitiken i Sverige är expansiv jämfört med andra OECD-länder. Lars Nyberg tog också upp frågan om risken för att det finansiella systemets funktion allvarligt försämras vid en ännu lägre räntenivå.

"Det är svårt

att bedöma, men uppenbarligen blir funktionen sämre när ränteläget närmar sig noll. Eftersom det är av stor vikt att handeln på den korta marknaden upprätthålls kan det vara klokt att hålla ett rimligt säkerhetsavstånd", sade han.

NYHETSBYRÅN DIREKT