USA har meddelat att man planerar att införa nya importtullar mot Sverige och sju andra europeiska länder med start den 1 februari 2026. Åtgärden är en direkt följd av den diplomatiska konflikten rörande Grönland, där USA:s president Donald Trump krävt att få köpa det semiautonoma danska territoriet.

Hotet innebär initialt en tull på 10% på samtliga exporterade varor till USA, med en aviserad höjning till 25% i juni om ingen överenskommelse nås.

När tullhoten slog till i april 2025 var det ett par kategorier av bolag som drabbades extra hårt. Den gemensamma nämnaren var antingen en direkt beroendeställning till den amerikanska marknaden eller en extra känslighet för de makroekonomiska följdeffekterna av handelshinder.

Nedan går Placera igenom några av de aktier som presterade svagast under den förra tullkrisen i april 2025.

Först i skottlinjen

Exponeringen mot USA varierar mellan bolagen, men flera av de största förlorarna har antingen betydande försäljning på den amerikanska marknaden eller är indirekt beroende av globala värdekedjor som passerar USA.

Volvo, HMS Networks och Dometic Group påverkas exempelvis av tullar via export, komponentflöden och efterfrågan från nordamerikanska kunder.

För teknik- och tjänstebolag som Sinch och BHG Group handlar exponeringen mer om valutakänslighet, och kundernas investeringsvilja när USA stramar åt handeln.

En minskning i världshandeln slår även direkt mot oljepriset, vilket i sin tur drabbar oljebolag som International Petroleum och Meren Energy.

Fastighetssektorn och ränterisk

Ett kanske mer oväntat mönster är den stora mängden fastighetsbolag på förlorarlistan, trots att deras verksamhet är lokalt förankrad i Sverige. Bolag som Fastpartner (−10,2%), Nyfosa (−10,2%) och Corem (−8,9%) är exempel på aktier som tog extra mycket stryk.

Tullar är i grunden inflationsdrivande då de höjer priset på importerade varor. Under 2025 reagerade marknaden på tullhotet genom att skruva upp inflationsförväntningarna, vilket ledde till stigande marknadsräntor. Den utvecklingen slog därför särskilt hårt mot högt belånade fastighetsbolag.