Eniros långivare har gjort sitt bästa för att slippa gå in och teckna aktier i katalogbolagets emission. Genom att sätta teckningskursen till synbart låga 52 öre hoppas bankerna troligen på att många befintliga ägare ska nappa på Eniros erbjudande att skjuta till nya pengar.

Eniros sju banker har garanterat 80 procent av erbjudandet på 2,5 miljarder medan externa garanter, där Fjärde AP-fonden är den enda offentliggjorda, garanterat resten. Man kan lugnt anta att bankerna är måttligt intresserade av att bli aktieägare i Eniro. De vill istället att bolaget får in nya friska pengar som oavkortat (efter arvoden till bankerna och andra) går till att lösa lån.

Därmed skulle bankerna, där såväl SHB som SEB, Swedbank och Nordea ingår, komma relativt väl ut ur Enirokrisen. De har inte tvingats skriva ned lånen med en krona vilket annars är vanligt i dessa situationer. Rådgivarna på bland annat SEB får dela på arvoden på 125 Mkr. Och bankerna kan höja räntan på Eniros nya lån.

Frågan är bara om aktieägarna är med på noterna. Det känns inte precis så. Det enorma kursraset har nog fått många mindre ägare att ge upp om Eniro. Den som till exempel köpte 1 000 aktier i våras för 30 kronor, och alltså investerat 30 000 kronor i Eniro, hade i går en aktiepost som endast var värd 3 500 kronor. Mentalt skriver nog många av den posten helt efter en sådan resa. För att behålla sitt ägarnade i Eniro måste nu vår hypotetiska småsparare skjuta till 15 600 kronor ytterligare för att vara med i emissionen.

Investera 15 600 kronor för att försvara en aktiepost på 3 300 kronor? Många säger nog nej till det och säljer sina teckningsrätter.

Scenariot att bankerna blir sittande med en stor del av ägandet i Enrio är inte skoj. Banker har inte som affärsidé att långsiktigt äga företag, och alla kommer veta att det finns stora säljare av aktier framöver, att det på finansspråk finns ett överhäng i aktien. Det kan pressa kursen.

Bolaget har redan lidit mycket av att sakna en huvudägare. Men på sätt och vis är det följdriktigt. Intrycket är i alla fall att Enrio drivs mest för långivarna och inte för aktieägarna. Den som är satt i skuld är inte fri, som Göran Persson sa.

För alla aktieägare är det viktiga nu att absolut inte glöma att använda teckningsrätterna. En stor del av värdet sitter i dessa och den som inte tecknar eller säljer rätterna går minste om det. Den som äger Eniroaktier idag och varken tecknar eller säljer teckningsrätterna kommer efter den 14 december att äga en aktie som bara är värd omkring 60 öre.