"Vi väntar oss inte några stora överraskningar… Regeringen kommer antagligen att vänta till budgetpropositionen för 2017, i september, innan de presenterar några mer långtgående budgetåtgärder", skriver Bengt Roström, Nordea, i ett kundbrev.

Han noterar att budgetpropositionen i höst blir regeringens sista före valåret 2018 och att budgetar för valår "ofta är rätt expansiva".

Och trots ett läge där fokus flyttas allt mer mot finanspolitiken, då styrräntan nått en bottennivå och den penningpolitiska ammunitionen är allt mer uttömd, räknar Swedbanks chefekonom Anna Breman och ekonomen Cathrine Danin med en "slätstruken vårproposition utan strukturreformer, färgad av kompromisser".

I ett kundbrev skriver de att utmaningarna för svensk ekonomi är många och räknar upp svaga skolresultat, en allt mer tudelad arbetsmarknad och brist på bostäder som försämrar möjlighet att flytta till jobb och utbildning.

Dessutom fungerar integrationen på arbetsmarknaden dåligt och nyanlända har olika förutsättningar för att snabbt integreras på arbetsmarknaden.

Gemensamt är dock att en trög asylprocess och bristen på bostäder bidrar till en lång etableringsperiod, även för välutbildade grupper inom bristyrken, enligt ekonomerna.

De tycker att Sverige har fundamentalt goda förutsättningar för att hantera dessa utmaningar med en hög tillväxt, starka statsfinanser och konkurrenskraftiga företag.

"En ambitiös reformagenda för att långsiktigt stärka svensk tillväxt är därför både möjlig, nödvändig och önskvärd", enligt Swedbank-ekonomerna, som dock tillägger att det parlamentariska läget med en svag minoritetsregering gör det svårt att bedriva en aktiv reformpolitik, speciellt som regeringen behöver stöd av Vänsterpartiet för att få igenom budgeten i riksdagen.

Swedbank saknar bland annat omfattande reformer för att förbättra integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden, förslag om snabbare validering av kunskaper för nyanlända med eftergymnasial utbildning, åtgärder för att minska risken för kraftigt stigande kostnader för sjukskrivningar samt reformer för att höja produktiviteten.

"Produktiviteten är avgörande för långsiktig tillväxt. Här är investeringar i fysisk och digital infrastruktur, ett starkare innovationsklimat, bättre fungerande bostadsmarknad och en satsning på att höja kvaliteten i forskning på de svenska universiteten avgörande", skriver Swedbank-ekonomerna.

Några av de förslag som regeringen redan tillkännagivit är sänkta arbetsgivaravgifter för enmansföretagare, högre skatt på miljöförstörande varor, utökade RUT-avdrag, en halvering av momsen på mindre reparationstjänster och höjd skatt för banker och andra företag inom finanssektorn.

Regeringen har, också tillsammans med Vänsterpartiet, även aviserat att investeringar på 10 miljarder kronor ska göras för fler anställda i välfärden från 2017. Tillskottet ska vara permanent och finansieringen presenteras i höstbudgeten.

Reformerna väntas ge en svag finanspolitisk stimulans, men inte räcka för att varaktigt höja svensk tillväxt. Precis som Nordea tror Swedbank att höga skatteintäkter ger en budget i balans för 2016.

Nordeas Bengt Roström konstaterar att regeringen kan vara säker på att riksdagen godkänner vårbudgeten, trots att Decemberöverenskommelsen inte längre gäller. Oppositionen kommer inte att lägga fram någon gemensam budgetmotion vilket betyder att regeringens budgetproposition för störst stöd. Vänsterpartiet står bakom regeringens budget.

"Regeringen kommer antagligen att måla en ganska positiv bild av den svenska ekonomin med en BNP-tillväxt runt 4 procent under 2016 och något lägre 2017. Den offentliga sektorns underskott för 2016 kommer troligen att vara rätt oförändrat, trots de ökade transfereringarna till kommunerna, eftersom skatteintäkterna har överraskat på uppsidan", spår Bengt Roström som samtidigt konstaterar att budgetmålet om ett överskott på 1 procent av BNP fortfarande verkar avlägset.

I sin senaste prognos, i december, spådde regeringen att svensk BNP skulle öka med 3,1 procent i år och med 2,6 procent nästa år.

Arbetsmarknadsminister Ylva Andersson avslöjade i förra veckan prognoserna för arbetslösheten, som regeringen nu tror ska arbetslösheten ska uppgå till 6,8 procent i år, för att sedan sjunka till 6,3 procent nästa år och åter stiga något till 6,4 procent 2018. I sin decemberprognos trodde regeringen på en arbetslöshet på 7,0, 6,5 respektive 6,6 procent.