I takt med att ECB:s finansiella trolleritrick med massiv utlåning av kapital till bankerna ser ut att fungera så har en hel del förtroende återvänt till de finansiella marknaderna. Räntorna i flera av de krisdrabbade länderna fortsätter ner och emissioner av nya statspapper röner stort intresse.

Börser världen över hade i de flesta fall en lysande utveckling under förra veckan, inte minst den svenska som trots en lite trög avslutning steg med omkring fem procent.

Till det positiva klimatet på finansmarknaderna bidrog dessutom fortsatt stark makrostatistik från bland annat USA och Kina. Den kinesiska tillväxten landade för fjolårets sista kvartal på 8,9 procent och var därmed en bit högre än väntat. Trots det kvarstår förhoppningarna om att landets ledare ska fortsätta med ekonomiska-politiska lättnader. Det lär dock inte hända den här veckan eftersom det mesta i Kina håller stängt på grund av det traditionella nyårsfirandet.

En ytterligare faktor som kan ha bidragit till en så positiv start på det nya året är att mycket institutionellt kapital åter söker sig till mer riskfyllda placeringar.

Under förra året pressades många insitutioner av de allt lägre räntorna och de tvingades sälja av aktier och andra mer riskfyllda tillgångar. Nu har ränteläget stabiliserats, om än på mycket låg nivå, samtidigt som volatiliteten på börsen har sjunkit kraftigt. Det både ger dem utrymme för att åter börja köpa aktier och tvingar dem att ta högre risk för att eventuellt skapa högre avkastning.

En indikation på att detta är att marknadsräntorna i så kallat "trygga" länder tog ett rejält skutt uppåt under förra veckan. Bland annat steg den svenska tioårsräntan från 1,58 till 1,77 procent. Noterbart är också att den svenska kronan fortsätter att gå starkt och numera handlas kring 8,76 mot euron.

I helgen har också den grupp av privata investerare som förhandlar med Grekland om skuldnedskrivning lagt fram sitt slutbud. Det är inte officiellt vad det innehåller men det spekuleras allmänt om en skuldnedskrivning på omkring 65-70%. Det är en större skuldnedskrivning än vad som initialt diskuterades men nödvändig för att Grekland ska få ner skulden till 120 procent av BNP.

De privata investerarna håller dock inte på med någon välgörenhet, så den större skuldnedskrivningen är samtidigt ett tecken på det låga förtroendet för den grekiska ekonomin att rida ut den här finansiella stormen.

Vi räknar därför med fortsatt turbulens kring Grekland som antingen slutar med en mer formell statsbankrutt och/eller ett utträde ur eurosamarbetet.

Måndag

Den här veckan fortsätter också med starkt fokus på EMU-området. IMF-chefen Christine Lagarde håller tal i Berlin idag och det är väl ingen vågad gissning att en hel del kommer att handla om den europeiska krisen. Senare i kväll håller dessutom den tyska förbundskanslern Angela Merkel ett tal med rubriken "10 years of the Euro" i samband med att eurogruppen startar sitt möte. Hon kommer att försöka sätta en positiv grundton som inte helt går hem i de tyska stugorna.

Tisdag

På tisdagen startar ett viktigt ekofinmöte och på morgonen släpps viktiga siffror över läget i industri och tjänstesektor i EMU-området. Dessutom publicerar IMF en uppdaterad prognos över världsekonomin. Världsbanken var ju betydligt mer pessimistiska än väntat så därför ser många fram mot den här prognosen med viss bävan. Det finns en risk för att IMF-prognosen kommer att dämpa humöret på finansmarknaderna.

Onsdag

För att fortsätta på raden av viktiga tal så håller president Obama sitt årliga State of the Union-tal på onsdag. Den här gången har han betydligt mer av faktiska förbättringar att hänga upp den förväntade optimismen på. Samma dag tar den amerikanska centralbanken Federal Reserve ett nytt penningpolitiskt beslut. Inga förändringar väntas i den förda penningpolitiken men däremot ska banken börja publicera prognoser över tillväxt och ränta samt ge tydliga beskrivningar av vilka överväganden som för närvarande styr penningpolitiken.  Högintressant för oss nördar.

På statistiksidan kommer viktiga siffror som tyskt IFO-index och brittisk BNP för fjärde kvartalet.

Torsdag

På torsdagen börjar det strömma in svensk statistik som kommer att ha stor betydelse för Riksbankens räntebeslut i mitten av februari. Konjunkturinstitutet publiceras sin senaste Konjunkturbarometer och hushållens konfidensindikator. Från SCB:s sida kommer arbetslöshetssiffrorna för december.

Fredag

Skörden av svensk statistik fortsätter på fredagen med detaljhandelsförsäljning och hushållsutlåningen i december. När vi även fått oss dessa siffror till del är det dags att utvärdera om vår prognos att Riksbanken sänker räntan i mitten av februari fortfarande håller. Amerikanska BNP-siffror för fjärde kvartalet lär dessutom bli betydelsefulla för hur börsveckan avslutas.