Än så länge har

dock ingen centralbank gjort något försök med negativ styrränta, men det är inget som behöver vara otänkbart. I Sverige skulle det räcka att föra ned reporäntan till noll.

"Det är inget som

helst principiellt problem, det är bara att betalningarna går åt andra hållet", säger han.

Riksbanken har

redan nu negativ ränta på den del av bankernas tillgodohavanden som inte tas upp i de finjusterande operationerna, det handlar om mycket begränsade belopp, men det visar att negativ ränta inte utgör något problem.

"Det har ju blivit

internationell uppmärksamhet om att vi har negativ inlåningsränta, men det är inga problem. Det är bara så att bankerna får betala för att deponera hos oss i stället för att vi betalar dem", säger Lars EO Svensson.

På finansmarknaden

har det också tidvis varit så stark efterfrågan på korta statspapper, på grund av att investerare har flytt från risk, att investerare har valt att betala mer för en placering till exempel amerikanska Treasury- bills än vad de fått ut när värdepapperet förfallit, vilket motsvarar investering med negativ ränta.

"Räntor är ju

bara ett sätt att uttrycka nuvärde...Det är inga problem för marknaden att handla med växlar (med nominellt värde på 100 miljoner kronor) som har ett pris på 101 miljoner kronor vilket motsvarar en ränta på minus 1 procent", säger Lars EO Svensson.

Han har sedan

tidigare klargjort att han tycker att den så kallade nollränterestriktionen har överdrivits. Enligt Lars EO Svensson borde det inte behöva bli någon rusning till bankerna för att ta ut sedlar och mynt om räntan skulle sättas i ett måttligt negativt territorium.

Att spara i sedlar

och mynt innebär att man får noll kronor i ränta, men givet att man måste beakta kostnaderna för att skydda kontanterna, kostnader för värdeskåp, larmsystem och liknande, är räntan på sedlar och mynt i praktiken negativ.

Det i sin tur

minskar betydelsen av nollränterestriktionen. Hittills har dock ingen centralbank provat att använda sig av en negativ styrränta, som i praktiken skulle innebära att centralbanker betalar banker för att de ska låna pengar.

Detta trots att

det låga resursutnyttjandet har gjort att penningpolitiska modeller i flera fall, bland annat i Sverige, har argumenterat för påtagligt negativa styrräntor. Det betyder att det ännu finns åtminstone något av en nollränterestriktion.

"Hade det inte

varit någon nollränterestriktion över huvud taget så skulle negativa räntor ha varit lämpligt, men jag skulle vara nöjd om man skulle börja med att gå ned till noll. Sedan kan man börja diskutera om man kan gå ned lite till - kan man gå ned till minus 10 eller minus 15 punkter kanske?", säger Lars EO Svensson.

Han förordar dock

inte att styrräntan ska sättas enligt några mekaniska penningpolitiska regler. Det som är viktigt är att utifrån de ekonomiska prognoserna välja en räntebana som gör att prognosen för inflationen och resursutnyttjandet ser så bra ut som möjligt, det vill säga att inflationen stabiliseras runt målet och resursutnyttjandet normaliseras.

"Det är snarare

en kurva man följer, mer än att följa någon bestämd ränteregel", säger Lars EO Svensson.

NYHETSBYRÅN DIREKT