Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.

Samtidigt meddelade Riksbanken att de beslutat att sänka takten i köpen av värdepapper under andra halvåret till 37 miljarder kronor, samt att sluta köpa statsskuldväxlar från den 28 april.

"På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet", skriver Riksbanken.

Riksbankens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden.

Det har dock varit stora svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor.

"Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet", skriver Riksbanken.

Riksbankens räntebana har höjts betydligt jämfört med i februari. Det framgår av Riksbankens nya prognos.

"Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden", skriver Riksbanken.

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina.

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

"De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder", skriver Riksbanken.

Den skriver vidare att såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas, men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

Beträffande inflationen i Sverige konstaterar Riksbanken att det har varit ovanligt kraftiga svängningar. I fjol berodde uppgången i inflationen till stor del på snabba prisuppgångar på energi, men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från i februari.

"Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt", skriver Riksbanken.

Ökade ränteutgifter och högre energikostnader väntas få bostadspriserna att sjunka något de närmaste åren, men från höga nivåer.

Det bedömer Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.

"Stigande boräntor, höga energikostnader och en svag utveckling av disponibelinkomsten under 2023 och 2024 väntas medföra att bostadspriserna faller något. Trots detta bedöms bostadspriserna i slutet av 2024 fortsatt vara på en högre nivå än före pandemin", skriver Riksbanken.

De lägre bostadspriserna gör det också mindre lönsamt att bygga bostäder, vilket i kombination med brist på insatsvaror får bostadsbyggandet att sjunka betydligt.