De totala intäkterna uppgick till 2.103 miljoner euro, mot snittestimatet på 2.120 miljoner euro.

Kärnintäktsraderna räntenetto och provisionsnetto summerade till 1.126 respektive 720 miljoner euro, mot snittestimat på 1.075 respektive 741 miljoner euro.

Utdelningen föreslås bli 0:69 euro per aktie för 2018 (0:68), att jämföra med snittestimatet på 0:70 euro.

Nordeas räntenetto steg 6 procent i lokala valutor under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal till 1.126 miljoner euro, jämfört med 1.072 miljoner euro i det tredje kvartalet, och var 5 procent högre än Infront Datas snittestimat på 1.075 miljoner euro.

Nordea justerar ned sin kapitalbuffert från 50-150 punkter till 40-120 punkter.

"Detta är främst en teknisk justering, vilket innebär att kapitalbufferten förblir i stort sett oförändrad i nominella eurobelopp", skriver banken i bokslutsrapporten där det framgår av beslutet tog vid styrelsemötet den 5 februari.

Bakgrunden är överenskommelsen om övergångsregler med ECB efter Nordeas flytt till bankunionen och ambitionen att behålla samma nominella kapitalbuffert.

Kapitalbufferten uppgår för närvarande till cirka 2,5 miljarder euro, motsvarande 160 punkter.

"Ambitionen är att nå en årlig ökning av utdelningen per aktie och samtidigt upprätthålla en stark kapitalposition i linje med bankens kapitalpolicy", skriver Nordea vidare.

Banken hänvisar den sekventiella ökningen till ökad utlåning medan "marginalerna var under fortsatt press, särskilt för utlåningen till privatkunder", enligt bokslutet.

"2018 präglades av utmaningar på intäktssidan. Räntenettot sjönk med 7 procent jämfört med 2017, främst till följd av marginalpress och dekonsolideringen av den baltiska verksamheten. Under de senaste kvartalen har nivån stabiliserats, och mot årets slut ökade volymerna och snittmarginalerna stabiliserades", skriver Casper von Koskull i bokslutets vd-ord.