I veckan som gick fick förhoppningar om nya penningpolitiska lättnader från de stora centralbankernas sida marknadsaktörerna att sätta på sig riskhatten. Detta trots att ECB vid förra veckans penningpolitiska möte beslöt att hålla räntan oförändrad på 1,0 procent och inte utlovade några nya insatser i form av lån till bankerna eller köp av statsobligationer.

Centralbankschefen Mario Draghis uttalande om att ECB trots allt stod beredda att agera, om den ekonomiska situationen så skulle kräva, tolkas dock som att en räntesänkning ligger nära till hands och att även andra åtgärder kan bli aktuella inom en snar framtid.

I USA var det den notoriskt stimulansvänlige vice centralbankschefen Janet Yellen som fick snålvattnet hos marknadsplacerare att rinna till när hon i ett tal öppnade dörren för nya lättnader. Aptiten minskade dock när centralbankschefen Ben Bernanke höll tal inför kongressen. Fortsatt svag makrostatistik lär dock hålla dörren på glänt för nya stimulanser under den närmaste tiden.

Men det vara inte bara rykten om penningpolitiska lättnader som fick fart på förra veckans börs. Den kinesiska centralbanken sänkte, för första gången sedan 2008, sin styrränta. Den här gången med 0,25 procentenheter men mer är att säkerligen att vänta, inte minst sedan färska siffror visat att inflationstakten sjunkit till 3,0 procent.

I Sverige var det i sin tur beslutet från Finansinspektionen om nya regler med ett räntegolv för livbolagen som fick räntemarknaden att svänga rejält. I samband med beslutet steg den tioåriga räntan med cirka 0,3 procentenheter och avslutade veckan på 1,41 procent.

Beslutet lär på sikt vara positivt för börsen eftersom det underlättar för livbolagen att hålla en rimlig andel aktier i sina portföljer. Men som man alltid frågar sig i dessa lägen: Varför skyddar man inte pensionstagarna genom att erbjuda dem flytträtt så att de kan placera sina tillgångar hos bolag som i tid har sett om sitt hus? För även efter beslutet lär placeringsmöjligheterna vara begränsade hos flera pensionsbolag.

Veckan som nu börjat har fått en flygande start i och med EU-ländernas beslut att ge Spanien ett nödlån på 100 miljarder euro för att rekapitalisera banksektorn. Huruvida det här kommer att räcka lär bli en diskussionspunkt under veckan. IMF räknar med att kapitalbehovet hos bankerna ligger på minst 40 miljarder euro men det ska ställas mot att mängden dåliga lån hos bankerna redan är uppe i 150 miljarder euro och fortsätter att växa.

I Asien har börserna dessutom fått en extra skjuts av kinesiska utrikeshandelssiffror. Enligt nattens siffror steg exporten med 15,3 procent och importen med 12,7 procent i maj. Bägge siffrorna slog analytikernas estimat, som låg på 7,1 respektive 5,5 procent, med råge. Allmänt tolkas siffrorna som att det internationella efterfrågeläget och därmed den globala konjunkturen är i bättre form än befarat.

Noterbart är också att den stigande riskviljan har satt ordentlig fart på den svenska kronan. Nu handlas den åter under 9 kronor mot euron, under 11 kronor mot det brittiska pundet och är kanske på väg under 7 kronor mot dollarn.

Normalt sett skulle veckan som kommer betraktas som lugn på makrosidan. Analytikerna har dock fått en hel del att fundera över och till helgen vankas ett högst osäkert grekiskt parlamentsval. Det är dessutom, enligt grekisk lag, förbjudet att publicera resultat från opinionsundersökningar närmare än två veckor innan ett val. Det skapar en jordmån för spekulationer som ökar osäkerheten.

Värt att hålla koll på är också en räcka inflationssiffror som dimper in under veckan. Risken för inflation är på väg att skifta mot en rädsla för deflation och i och med detta ökar pressen på centralbanker att agera. För trots allt är hotet om deflation det sista som världsekonomin behöver just nu.

Måndag

Idag får vi låta helgens beslut om ett räddningspaket för spanska banker sjunka in men förhoppningen är givetvis att det här ska få ordentlig fart på riskaptiten. Den kan också få en liten extra skjuts av att statistik över fransk industriproduktion var bättre än väntat, vilket tillsammans med den kinesiska exportstatistiken väcker frågan om många varit alltför pessimistiska avseende den globala konjunkturen.

Tisdag

Tisdagens höjdpunkt är svenska inflationssiffror för maj. Inflationen väntas ha sjunkit till 1,0 procent. Det är i så fall en siffra som hamnar under Riksbankens prognos och lär sätta igång nya spekulationer kring en räntesänkning i juli. Håll också koll på det amerikanska småföretagsindexet som förhoppningsvis fortsätter uppåt.

Onsdag

Nu när franska industriproduktionssiffror kom in bättre än väntat lär det väckas förhoppningar om en positiv överraskning när siffror för hela EMU-området publiceras på onsdag. Dagens höjdpunkt är dock de amerikanska detaljhandelssiffrorna för maj, en mindre nedgång i försäljningen väntas.

Torsdag

På torsdagen ser vi med stor spänning fram mot en italiensk emission av statspapper. Alla klutar lär väl sättas in för att denna emission ska bli så lyckad som möjligt så om det blir dåligt resultat kan det skaka om marknaderna. Amerikansk inflation för maj är också högintressant eftersom spekulationerna kring nya penningpolitiska stimulanser tagit fart. Den svaga löneutvecklingen är redan ett stort bekymmer för Federal Reserve.

Fredag

På fredagen betar vi av svenska arbetslöshetssiffror från AMS, inköpschefsindex för New York-regionen samt Michigan-index över konsumentförtroende. Allt fokus lär dock under fredagen ligga på söndagens grekiska parlamentsval och fredagshandeln lär därför präglas av detta. Vi får se om modet sviker placerarna framåt eftermiddagen?