Men den stora fusionsvågen lär dröja tills vi får en klarhet i hur fonderna kommer att beskattas.

Det är mycket på gång kring fonder och fondbolag. Alla väntar med stor spänning på hur den nya sparformen, investeringskonto, kommer att se ut. Förslag väntas under hösten eller tidigt nästa år.

Samtidigt händer en hel del på EU-nivå. Nyligen kom Investeringsfondsutredningen med sitt förslag om hur Sverige ska anpassa sig till det som går under namnet UCITS IV-direktivet. De nya reglerna kommer att träda ikraft den första juli nästa år. Ett övergripande mål för UCITS IV är att det ska bli bättre konkurrens mellan fondbolagen i Europa.

En förändring är att fondfaktabladen kommer se likadana ut inom hela EU, läs om det här. Det kommer också bli enklare att förändra placeringsinriktningen för fonder. Hittills har det varit väldigt svårt i Sverige.

Det ska också bli möjligt för svenska fondbolag att ha olika andelsklasser, till exempel i olika valutor eller mot olika kunder, privatpersoner och institutioner. Det kommer att minska kostnaderna för fondbolagen, och förhoppningsvis innebär det lägre kostnader för kunderna i slutändan.

Det ska också bli enklare för fondbolagen att sälja sina fonder i andra Eu-länder. Med hjälp av det så kallade fondbolagspasset blir det möjligt att ha fondbolaget i ett land, till exempel Sverige, och förvalta fonderna i ett annat land. Tidigare har fondbolagen varit tvungna att starta fondbolag i det land man vill ha förvaltningen, vilket har varit dyrt och krångligt, framför allt för mindre fondbolag.

Vi kan också se fram emot att det kommer bli enklare att välja fonder framöver. EU-direktivet gör att det kommer bli enklare att slå samman fonder, vilket i Sverige hittills varit mycket svårt för fondbolagen. Det beror på Finansinspektionens tidigare tolkningar av lagstiftningen. Men nu gäller en gemensam Europasyn. För svenskt vidkommande finns det dock mörka moln.

Initialt kommer fonder registrerade i Sverige att slås samman. Det är ett steg i rätt riktning, för det finns väldigt många snarlika fonder. Det finns 165 Sverigefonder från 44 olika fondbolag, till exempel har Swedbank Robur 20 stycken svenska aktiefonder, SEB har 14, Handelsbanken nio och Nordea har åtta stycken.

Men målet är att fondbolagen ska kunna slå samman fonder över gränserna. Tanken är att det inte ska var någon skillnad på om fonden är registrerad i Sverige, Luxemburg eller Finland. En effektiv administration ger lägre kostnader för både fondbolag och fondsparare. Fondadministration är också en stor arbetsmarknad och sysselsätter många tusentals personer. Därför är det bra för Sverige om vi kan attrahera många fonder till oss.

Idag är dock Sverige ett iskallt land att registrera fonder i. Nästan alla nya fonder som fondbolagen lanserar är registrerade i antingen Finland eller i Luxemburg. Det beror på att svenska fonder beskattas hårdare än sina utländska kollegor.

Svenska fonder måste betala vinstskatt på ränteintäkter, utdelningar och en schablonberäknad inkomst. För att undvika den skatten delar fonderna istället ut beloppet som vinsten motsvarar till andelsägarna som då får betala utdelningsskatt.

Det gör att svenska fonder är betydigt svårare att sälja utanför Sverige, jämfört med fonder som är registrerade i bland annat Luxemburg eller Finland.

I februari 2010 kom den så kallade Fondskatteutredningen med förslag på ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare. Meningen var att den skulle göra att svenskregistrerade fonder skulle bli konkurrenskraftigare utomlands samtidigt som det inte fick kosta staten något. Lagförslagen skulle vara budgetneutrala.

Utredningen fick ett katastrofalt mottagande av fondbranschen. I den föreslogs att allt fondsparande skulle beskattas hos spararna med en årlig schablonskatt på 0,4 procent. Så långt var det väl ok, men när det framgick att i skattebasen skulle man inkludera alla insättningar i fonder under året, medan man fick inte räkna av uttag, slog fonderna bakut.

Det är få som tror att det är det är den slutgiltiga versionen som kommer läggas fram i riksdagen. Men ännu har vi inte sett något nytt förslag. Innan fondbolagen vågar slå samman sina svenska fonder med sina utlandsregistrerade så måste det komma ett slutgiltigt fondskatteförslag.

Om det inte blir konkurrensneutralt jämfört med de stora fondregistreringsländerna, Luxemburg och Finland kan den svenska fondindustrin tacka för sig. Fonder kommer att flyttas till utlandet och Sverige kommer att gå miste om tusentals arbetstillfällen.