Under 2021-2023 steg de svenska matpriserna med 28% – en inflationsspiral utan dess like i svensk modern historia. Nu visar en ny utredning av Konkurrensverket att matpriserna steg med mer än vad som kan förklaras av ökade kostnader.
Idag, 17:07
Konkurrensverket slog redan 2024 fast att prisökningarna i butik delvis berodde på bristande konkurrens.
Nu granskar Konkurrensverket livsmedelsbranschen på nytt. I den nya rapporten bekräftar de resultaten från 2024 och visar att lönsamheten i branschen varit god – kanske lite för god.
"Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig", säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman i pressmeddelandet.
Konkurrensverket har undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister har utvecklats över tid.
Under åren 2008-2019 låg rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled i genomsnitt på 2,4% för att sedan stiga till nästan 4% under pandemin. Sedan dess har nivåerna sjunkit till 2,5%, samtidigt som det är stora skillnader mellan aktörerna.
ICA bedöms ha högst lönsamhet, med marginaler över 3% i butik och omkring 4% i grossistled.
Därefter kommer Axfood, som har en marginal på 4%.
Bottennoterade är Coop och Lidl, som redovisar en låg eller negativ lönsamhet.
För att ta hänsyn till det samhällsekonomiska perspektivet har dessutom internförsäljning mellan grossister och butiker räknats in. Detta för att visa vilken vinst de koncerner som äger hela ledet från grossist till butik får in.
När detta inkluderats ökar rörelsemarginalen för hela dagligvaruhandeln och dess grossister till 3,6% för 2023 – en nivå som är markant högre än vad tidigare uppgifter indikerat.
Konkurrensverket konstaterar att priserna hade kunnat bli lägre om konkurrensen varit starkare, särskilt i butik.
Även om kostnadsökningar i omvärlden varit en viktig faktor i prisökningen, är det tydligt att butiker i vissa fall haft utrymme att ta ut högre priser än vad som varit motiverat.
"Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik", säger Marie Östman i pressmeddelandet.
Under 2021-2023 steg de svenska matpriserna med 28% – en inflationsspiral utan dess like i svensk modern historia. Nu visar en ny utredning av Konkurrensverket att matpriserna steg med mer än vad som kan förklaras av ökade kostnader.
Idag, 17:07
Konkurrensverket slog redan 2024 fast att prisökningarna i butik delvis berodde på bristande konkurrens.
Nu granskar Konkurrensverket livsmedelsbranschen på nytt. I den nya rapporten bekräftar de resultaten från 2024 och visar att lönsamheten i branschen varit god – kanske lite för god.
"Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig", säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman i pressmeddelandet.
Konkurrensverket har undersökt hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister har utvecklats över tid.
Under åren 2008-2019 låg rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled i genomsnitt på 2,4% för att sedan stiga till nästan 4% under pandemin. Sedan dess har nivåerna sjunkit till 2,5%, samtidigt som det är stora skillnader mellan aktörerna.
ICA bedöms ha högst lönsamhet, med marginaler över 3% i butik och omkring 4% i grossistled.
Därefter kommer Axfood, som har en marginal på 4%.
Bottennoterade är Coop och Lidl, som redovisar en låg eller negativ lönsamhet.
För att ta hänsyn till det samhällsekonomiska perspektivet har dessutom internförsäljning mellan grossister och butiker räknats in. Detta för att visa vilken vinst de koncerner som äger hela ledet från grossist till butik får in.
När detta inkluderats ökar rörelsemarginalen för hela dagligvaruhandeln och dess grossister till 3,6% för 2023 – en nivå som är markant högre än vad tidigare uppgifter indikerat.
Konkurrensverket konstaterar att priserna hade kunnat bli lägre om konkurrensen varit starkare, särskilt i butik.
Även om kostnadsökningar i omvärlden varit en viktig faktor i prisökningen, är det tydligt att butiker i vissa fall haft utrymme att ta ut högre priser än vad som varit motiverat.
"Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik", säger Marie Östman i pressmeddelandet.
Aktierekommendationer
Analyser
Oljepriset
Aktierekommendationer
Analyser
Oljepriset
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 444,30
-992x558.webp&w=3840&q=75)
-160x160.jpg&w=3840&q=75)
-992x558.png&w=3840&q=75)
.jpg&w=3840&q=75)
