Syftet med den nya sparformen som ligger på regeringens ritbord är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt sparande i likhet med en kapitalförsäkring, men där försäkringsmomentet utgår och där spararen själv ska kunna vara registrerad ägare till tillgångarna.

Den nya sparformen kommer innebära förändringar även för kapitalförsäkringsdepåerna. För att få bukt med "skattesmitarna" kan dubbelbeskattning komma att införas för båda sparformerna. Skatten kan också komma att höjas.

Försäkringsexperten, Mikael Nyman på Pensionsnyheterna, erfar efter samtal med bland annat Ingemar Hansson på Finansdepartementet, att det blir ganska långtgående förändringar.

Den nya sparformen, som inte har något officiellt namn men som ibland kallas för schablonbeskattad depå, kommer att vara ganska lik dagens kapitalförsäkringsdepåer. Spararna kommer att kunna investera i aktier och fonder, som i dagens kapitalförsäkringar.

Skillnaderna ligger i juridiken. I och med att man kopplar bort försäkringsbolaget i den nya sparformen blir ägandet personligt, vilket innebär att man kan utnyttja sin rösträtt för aktier. Spararna slipper också försäkringsavgiften, men man kan inte utesluta att instituten som kommer att erbjuda den nya sparformen belägger den med en avgift.

De stora nyheterna och förändringarna ligger främst i beskattningen. Här är det två områden som kommer att beröras och förändras, och som antagligen kommer att tillämpas på både den nya sparformen och kapitalförsäkringar.

Finansdepartementet vill täppa till möjligheten att kringgå avkastningsskatten. Idag kan man tömma sin kapitalförsäkringsdepå inför årsskiftet, fylla på den igen efter årsskiftet och därigenom undgå skatt. De flesta experter har antagit att det kommer att ske genom att avkastningsskatten framöver beräknas dags-, vecko- eller månadsvis, istället för årsvis som idag.

Det hade varit enkelt och effektivt. Men EU-reglerna sätter antagligen stopp för det eftersom kapitalförsäkringar och de nya spardepåerna får tecknas även utomlands. En svensk, som är skattskyldig för avkastningsskatt skulle då själv tvingas att hålla koll på värdet löpande i det utländska bolaget. Men det kan man antagligen inte kräva av de enskilda kunderna.

Det går inte heller att ålägga det utländska bolaget att göra det, som inte ens har avkastningsskatt i sitt land, då det säkert skulle uppfattas som ett handelshinder av EU-kommissionen.

En modell Finansdepartementet funderar över är att slopa den skattekredit som ligger i första årets insättningar i dagens system och istället övergår till att beräkna skatten på det värde man har vid årets ingång plus de insättningar som gjorts under året.

Det innebär visserligen en dubbelbeskattning, men gör det i vart fall omöjligt att skatteplanera genom att ta ut och pengar vid årsskiften. Det skulle innebära en skatteskärpning på kortsiktiga investeringar och gynna långsiktigt sparande.

Frågan är bara om regeringen törs gå fram med ett förslag som innebär dubbelbeskattning.

Mikael Nyman erfar också att avkastningsskatten ska betalas in till Skatteverket av spararna själva. Det gör de som sparar i utländska kapitalförsäkringar idag. Sparbolagen kommer säkert atthjälpa till genom att sälja av innehav, men kunder hos bolag som inte gör det kommer själva att få betala skatten med andra pengar.

Nivån på avkastningsskatten diskuteras också. Idag är den knuten till statslåneräntan. Men det är tänkbart att skatten beräknas på en fast schablonränta i stället. Det gör systemet enklare, framför allt när det gäller att beräkna vilka intäkter staten kan förväntas få in. I Holland används en ränta på 4 procent.

Ingemar Hanson tror också att det blir svårt att använda sig av en modell för schablonskatt för hela kapitalvinstområdet, vilket innebär att den nya form för spardepåer som nu planeras kommer att bli ytterligare en produkt med en annan skattemodell än de som finns idag.  Det finns risk för att skatten blir högre för sparformer där spararna själva kan påverka innehavet och avkastningen.

Finansdepartementet filar nu på förslaget som bör komma ut på remiss de närmste månaderna.