Hoppet om att mötet mellan de tre partiledarna i den grekiska koalitionsregeringen nu på eftermiddag ska lyckas enas om nya budgetåtgärder bidrar till att hålla uppe börshumöret.  

En uppgörelse krävs för att Grekland ska få en första utbetalning från det andra stödpaket som IMF, EU och ECB (den så kallade trojkan) redan har beslutat om och som omfattar totalt 130 miljarder euro. Nu väntar man bara på att den grekiska regeringen ska leverera nödvändiga sparåtgärder. För att ytterligare sätta press på partiledarna ryktas det om att representanter för trojkan ska träffa partiledarna för enskilda samtal.

Det kan behövas. Dels för att budgetsamtalen dragit ut på tiden, dels för att säkerställa att regeringen verkligen genomför de besparings- och budgetförstärkningsåtgärder som beslutas.  Det har varit lite si och så med efterlevnaden av tidigare beslut och dessutom finns en tendens hos partiledarna att försöka plocka politiska poäng på att kritisera enskildheter i överenskommelserna.  

Grekland väntas hålla val i april och de olika utspelen får ses som positioneringar inför detta. Att det så snart efter en eventuell överenskommelse ska hållas val borgar dessutom för att oron kring Grekland kommer att leva kvar även om stödlånen betalas ut.

Den här grekiska senfärdigheten har väckt rejält med irritation bland övriga euroländer. En irritation som i Tysklands fall lär få extra näring av en artikel i tidningen Die Welt som hävdar att tyska skattebetalare väntas göra förluster på minst 25 miljarder euro på grekiska statsobligationer.

ECB väntas i sin tur visserligen inte göra någon förlust om och när banken byter sina grekiska obligationer mot obligationer i stödfonden EFSF.  Ändå är ett sådant beslut kontroversiellt eftersom bytet väntas ske till inköpspris och inte till nominellt värde.

Låt säga att ECB köper en obligation som har nomiellt värde 100 euro, men köper dem för 40 euro, och lämnar in dem till EFSF för 40 euro. EFSF får sedan hantera dessa obligationer där 60 euro av Grelands skuld förutsätts försvinna.

ECB har köpt de grekiska obligationerna under nominellt värde (oklart hur mycket under) och skulle banken göra bytet till det priset innebär det i praktiken att banken bidrar till att skriva ner den grekiska statsskulden. Ett sådan agerande bryter mot reglerna i EU-fördraget. ECB tillåts inte skriva av obligationsskulder, medan till exempel privata banker får det.

Vi räknar med att den här transaktionen kommer att genomföras ändå men att ECB för syns skull kommer att tillåtas göra en mindre vinst på sitt grekiska obligationsinnehav.  Det lär gjuta lite olja på vågorna.

Räkna ändå med att Grekland kommer att vara i fortsatt fokus för finansmarknaderna under större delen av 2012. Målet är att det grekiska budgetunderskottet ska minskas från närmare 10 procent av BNP 2011 till 4,5 procent i år.

Sannolikheten för att man lyckas betecknar vi som mycket små - givet både grekernas egen inställning till besparingarna och dessutom en BNP som väntas falla ytterligare i år. Sjunkande tillväxt betyder ju att skulden i sin tur växer i förhållande till ekonomins storlek.

Vi tycker ändå att de senaste dagarnas utveckling på finansmarknaderna tydligt visar att Grekland inte längre är samma heta finansiella potatis. Den turbulens som oroligheter kring Greklands situation skapar tycks vara snabbt övergående. Istället tycks tillfälliga börssättningar i samband med grekiska oroshärdar vara utmärkta köptillfällen.