Ödesvecka för Europa

Denna vecka tar Europas politiker beslut om den fortsatta hanteringen av Greklandskrisen - beslut som kompliceras av att Grekland på nytt erkänner att landet inte kan hålla sin sparlöften.


3 oktober, 2011

Även om förra veckan avslutades med en nedgång kunde vi summera en börsvecka som slutade på plus. Marknadsräntorna steg något, om än från mycket låga nivåer, medan råvarupriserna fortsatte nedåt. På valutasidan fortsatte euron att tappa mark och handlas kring 1,33 mot den amerikanska dollarn. Den lägsta nivån på åtta månader.

Värt att notera är också att volatiliteten på börsen har fortsatt uppåt och därmed ska man vara mycket försiktig med att tala om någon vändpunkt på börsen. Snarare är analysen att vi tycks få fortsätta att leva med stora svängningar från dag till dag.

Det som har varit i marknadens fokus under veckan som gått är utvecklingen i EMU-området i allmänhet och Grekland i synnerhet. För även om grekerna lanserat nya sparbeting och dessutom röstat för ett införande av ny fastighetsskatt så växer oron kring att landet inte ska klara de åtaganden som krävs för att få den sjätte utbetalning av nödlån.

Nu under helgen har ett nytt sparpaket om 6,6 miljarder euro presenterats inför det eurogruppsmöte som hålls idag. Den grekiska finansministern Venizelos hyser gott hopp om att det ska räcka för att pengarna ska betalas ut. Det skulle kunna innebära en tillfällig lättnad på börsen men är inte någon långsiktig lösning. Som det ser ut just nu klarar Grekland inte de ursprungliga underskottsmålen för vare sig 2011 eller 2012.

I övrigt var makrostatistiken blandad med ett förhållandevis starkt IFO-index för Tyskland och amerikansk statistik som i flera fall var något bättre än befarat. I Sverige redovisade Konjunkturinstitutet statistik som bekräftar att ekonomin numera utvecklas svagare men att vi fortfarande med förhållandevis god marginal befinner oss i tillväxtregionen. Arbetsmarknaden fortsätter också att vara överraskande stark och vi håller fast vi prognosen att det inte blir någon svensk räntesänkning under det här året.

Veckan som kommer blir osedvanligt tung både vad gäller makrostatistik och viktiga ekonomisk-politiska beslut.

Det har redan börjat med inköpschefsindex för både industri- och tjänstesektor för Kina och den japanska Tankan-undersökningen som mäter humöret i japanskt näringsliv. I Kinas fall var indexen något bättre än väntat medan Tankan landade i linje med analytikernas förväntningar. Det räckte dock inte för att lyfta humöret på börserna och i bägge länderna har indexen backat. I Kina med så mycket som 4,5 procent.

För svenskt vidkommande kan vi konstatera att inköpschefsindexet för andra månaden i rad hamnade under 50-strecket, som enligt tumregeln markerar gränsen mellan upp- respektive nedgång. Vi hade annars vissa förhoppningar på att även det svenska inköpschefsindexet skulle överraska positivt på ett mer övertygande sätt.

Under dagen kommer det fortsätta att rulla in en strid ström med inköpschefsindex. Klockan 10.00 kom EMU-området in som väntat medan Storbritanniens index blev betydligt bättre än väntat och hamnar på 51, alltså över den avgörande 50-nivån som är brytpunkten mellan goda och dåliga utsikter.

Störst intresse röner dock eftermiddagens amerikanska index. Det väntades fortsätta att hanka sig över 50-strecket med liten marginal. Men utfallet blev en uppgång till 51,6. Det fick en orolig måndagsbörs på ett aningen bättre humör, även om den inte orkade upp över nollan.

Annars väntar man ju nästan bara på när marknadens fokus ska skifta från eurokris till svag amerikansk konjunktur. Dessa två frågor har haft en tendens att avlösa varandra som depressionsmedel för börsen.

Tisdagens främsta begivenheter är fortsatta möten om Grekland. Denna gång i form av ett Ecofin-möte. Dessutom ska den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke utfrågas av kongressens ekonomiska utskott. Värt att hålla koll på är också den australiensiska centralbankens räntebeslut eftersom de är först ut i en tung centralbanksvecka. Väntat att banken ligger still med en ränta på 4,75 procent.

Onsdagen är främst vikt åt tjänstesektorn som står på tur att redovisa sina inköpschefsindex. Även här riktas intresset främst åt det amerikanska indexet som väntas ha backat något men hålla sig kvar på hyggliga nivåer. Det är också, tillsammans med dagens ADP-mätning av privat sysselsättning, en mycket viktig indikator inför fredagens sysselsättningsrapport för september. På onsdagen redovisas  dessutom amerikanska varselstatistik.

Den stora centralbanksdagen kommer på torsdag när både Bank of England och ECB ska presentera sina färska räntebeslut. Analytikerna räknar med att bägge bankerna låter räntan ligga still på 0,5 respektive 1,5 procent. I britternas fall spekuleras det dock kring att det kan komma beslut om nya kvantitativa stimulanser och prissättningen på räntemarknaden indikerar en ungefär 50-procentig sannolikhet för en räntesänkning från ECB. Det lär bli lite rörigt på finansmarknaderna i samband med att besluten presenteras.

Noterbart är att det är Jean-Claude Trichets sista penningpolitiska möte innan han i slutet av denna månad överlämnar stafettpinnen till Mario Draghi. Det kan ju konstateras att Trichets sista tid vid rodret har varit minst sagt turbulent.

En annan som sjunger på sista versen är vice Riksbankschefen Svante Öberg som håller tal samma dag. Intressant att se om han tar chansen att ge några penningpolitiska vinkar, även om det är mindre troligt.

Fredagen lär domineras av den amerikanska sysselsättningsstatistiken. Förra månadens överraskande totalstopp i sysselsättningstillväxt ska förhoppningsvis ha vänts till en sysselsättningsökning på 56.000 personer. Bakom stora dela av både den överraskande svaga augustisiffran och ökningen i september står strejken vid Verizon som omfattade 45.000 personer. Tyvärr tror vi att det finns utrymme för negativa överraskningar eftersom andra sysselsättningsindikatorer varit svaga under senare tid.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån