OECD räknar med

att den svenska tillväxten uppgår till 2,1 procent såväl i år som 2009, efter en ökning med 2,9 procent 2007. I höstprognosen såg OECD en BNP-tillväxt på 3,2 procent 2008 och 2,6 procent 2008. Med de nya prognoserna antar OECD att den svenska tillväxten kommer att ligga något under potentialen, vilket borde dämpa inflationstrycket.

Inflationstakten, mätt

som KPI, väntas uppgå till 3,2 procent i år och 2,8 procent 2009.

"Men även om

inflationen väntas avta under 2009 bör Riksbanken stå redo att höja styrräntan ytterligare under 2008 om inflationsförväntningarna förblir höga", skriver OECD.

OECD noterar att

flera indikatorer på den inhemska efterfrågan i Sverige började dämpas redan i slutet av 2007, och nedgången har fortsatt i början av 2008. Sysselsättningstillväxten bromsade samtidigt in från den kraftiga ökningstakten tidigare under 2007.

Trots dessa tecken

på svagare aktivitet tog inflationen fart, drivet av stigande priser på livsmedel och energi tillsammans med ett stramare kapacitetsutnyttjande. Samtidigt steg inflationsförväntningarna upp mot nivåer som inte synts till sedan mitten på 1990-talet.

Trots att den

internationella finansturbulensen inte verkar ha påverkat det svenska finanssystemet hittills konstaterar OECD att lånekostnaderna har stigit till följd av vidgade kreditspreadar. Därtill har aktiekurserna fallit tillbaka från de höga nivåer som nåddes i mitten av 2007.

"De sammanhängande

inkomst- och förmögenhetseffekterna, tillsammans med vikande förtroende och försämrade utsikter för sysselsättningen, pekar mot en svag konsumtionstillväxt under prognosperioden", skriver OECD.

"Mindre gynnsamma"

finansieringsförhållanden har också påverkat företagens förtroende, men hittills bara i mindre utsträckning. Investeringarna väntas bromsa in, men ett högt kapacitetsutnyttjande väntas ändå ge stöd till investeringar åtminstone på kort sikt.

Bostadsinvesteringarna hämmas

dock av högre finansieringskostnader och det svagare konsumentförtroendet. Den svenska regeringens signaler om en ytterligare måttlig lättnad i den finanspolitiska hållningen 2009 är ännu ett skäl till varför OECD inte ser något utrymme för Riksbanken att sänka räntan under prognosperioden.

Beträffande finanspolitiken

rekommenderar OECD att den bör fokusera på att ytterligare stärka produktionskapaciteten i ekonomin, utan att nödvändigtvis öka stimulansnivån. OECD bedömer att nedåtrisker mot den svenska ekonomin kan uppstå från direkta eller indirekta effekter av utvecklingen i den internationella ekonomin, till exempel genom att exporten kan bromsa in kraftigare än väntat.

Och om den internationella

finansoron i högre grad skulle spilla över på Sverige kan lånekostnaderna stiga och förtroendet försvagas ytterligare.

"En särskild orosfaktor

är de svenska bankernas höga exponering mot de baltiska staterna", skriver OECD.

Direkt