Den globala tillväxten stärks endast måttligt framöver. Penningpolitiken måste få ett mer aktivt stöd från finans- och strukturpolitiken för att tillväxttakten ska lyfta och inte fastna i den nuvarande låga banan.

Det skriver OECD i en interimsprognos på onsdagen.

OECD sänker sin prognos för den globala tillväxten till 2,9 procent i år och 3,2 procent nästa år, från 3,0 respektive 3,3 procent i juniprognosen. Under 2015 ökade BNP 3,1 procent.

OECD konstaterar att den globala tillväxten bara förbättras något nästa år. Svagare förhållanden i utvecklade länder, inklusive effekterna av Brexit, motverkas av en gradvis förbättring bland större råvaruproducerande tillväxtländer.

"Totalt sett förblir världsekonomin i en lågtillväxtfälla med ihållande tillväxtbesvikelser som tynger tillväxtutsikterna och slår tillbaka i svag handel, investeringar, produktivitet och löner", skriver OECD.

Tillväxten i USA har bromsat in under 2016, där solid konsumtion och jobbtillväxt motverkas av svaga investeringar. Tillväxten i euroområdet har också avtagit något med svagare inhemsk efterfrågan. I Japan är tillväxten ojämn där yenen tynger exporten.

Utvecklingen i spåren av Brexit går i linje med de mer dämpade bedömningarna för omröstningen och återspeglar även den snabba responsen från Bank of England. Tillväxten antas bli 1,8 procent i år, men prognosen har sänkts 1 procentenhet till 1,0 procent för nästa år.

"Osäkerheten om den framtida policybanan och reaktionen i ekonomin förblir mycket stor och riskerna förblir på nedsidan. På längre sikt kommer Storbritanniens handelsavtal med EU och andra partners att vara avgörande för de ekonomiska utsikterna", skriver OECD.

I övrigt kan noteras att BNP-prognosen för Brasilien har dragits upp rejält för båda åren, men är oförändrad för Kina och Indien.

OECD skriver att en fortsatt svag handelstillväxt, och den kraftiga inbromsningen under 2015 och 2016, understryker oron för hur robust den globala tillväxten är.

Medan efterfrågefaktorer fortsätter att spela roll så återspeglar även den svaga handeln strukturella faktorer och en brist på framsteg i att öppna de globala marknaderna för handel i varor och tjänster. Inbromsad handel kommer att minska produktivitetstillväxten framöver.

Långräntorna har fallit ytterligare under de senaste månaderna, och nått exceptionellt låga nivåer i många länder, där mer än 35 procent av statsobligationerna inom OECD handlas till negativ ränta. Samtidigt har aktievärderingarna förblivit höga och bostadspriserna fortsatt stiga i många länder, medan kreditspreadarna minskat på en del marknader.

Penningpolitiken har blivit överbelastad vilket skapar störningar på finansmarknaderna. Ett effektivt stöd från penningpolitiken kräver mer insatser i finanspolitiken, liksom att införa strukturreformer för att öka tillväxten och stärka inkluderandet.

"Penningpolitiken har skapat ett fönster av låga räntor. Finanspolitiken bör dra fördel av det ökade finansiella utrymmet för att öka de tillväxtvänliga utgifterna. Momentum i strukturreformerna behöver intensifieras, snara än att bromsa in som på senare år", skriver OECD.

De skriver att handelspolitiken är nyckeln till att öka tillväxten och bör stöttas av åtgärder som gör vinsterna från globaliseringen mer rättvist fördelade.

"En mer balanserad policymix skulle sätta den globala ekonomin på en högre tillväxtbana och minska de finansiella riskerna", skriver OECD.