Riksbankens direktionsledamöter

var oeniga i beslutet att höja reporäntan med 0,25 procentenheter, till 4,25 procent, vid det penningpolitiska mötet den 12 februari. Beskedet meddelades den 13 december. Det framgår av protokollet från mötet som publicerades på måndagen.

Vice Riksbankscheferna

Irma Rosenberg och Lars Nyberg reserverade sig mot beslutet och anförde att räntan borde lämnas oförändrad. Lars Nyberg och Irma Rosenberg reserverade sig också mot den penningpolitiska rapporten och det huvudscenario som presenterades i denna. De noterade att tecken finns på att konjunkturen i den svenska ekonomin dämpas men tillväxten väntas fortfarande bli relativt god. Kostnadstrycket är högt, inflationen ligger över målet och inflationsförväntningarna har stigit både på kort och lite längre sikt.

"Den inhemska utvecklingen

talar därmed för att räntan bör höjas. Å andra sidan har osäkerheten om utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna ökat sedan i december. Med hänsyn till de risker det innebär för en betydligt svagare utveckling i omvärlden och därmed även i den svenska ekonomin ansåg Nyberg och Rosenberg att det fanns skäl att avvakta med en räntehöjning och lämna reporäntan oförändrad vid dagens möte", framgår det av protokollet.

Irma Rosenberg och Lars Nyberg

ville dock hålla öppet för att en höjning av reporäntan kan bli aktuell längre fram om förhållandena på de finansiella marknaderna förbättras.

Riksbankschefen Stefan Ingves

sammanfattade diskussionen och konstaterade att bedömningen av konjunktur och inflationsutsikterna för den svenska ekonomin i stort sett var desamma som i december. Inflationen har stigit snabbt och fortsätter att vara hög det närmaste året. Han fastslog att inflationstakten har dragits upp av högre priser på energi och livsmedel, men i botten ligger också ett högt kostnadstryck och inflationsförväntningarna har också stigit.

Stefan Ingves sade vidare

att synen på hur reporäntan kommer att utvecklas framöver i stort sett var densamma som i december även om diskussionerna visar vissa nyansskillnader. Osäkerheten i bedömningen är dock stor. "Penningpolitiken måste ta hänsyn till olika motverkade krafter. Å ena sidan är inflationen och det inhemska kostnadstrycket högt. Å andra sidan finns risker förknippade med turbulens på de internationella finansiella marknaderna och en dämpad internationell konjunktur", sade han.

/Direkt