Enligt SME Direkts enkät väntade samtliga av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 10 februari 2016, då den sänktes med 0,15 procentenheter till -0,50 procent.

Direktionen var oenig om räntebeslutet och räntebanan.

Henry Ohlsson och Martin Flodén reserverade sig mot beslutet om oförändrad reporänta och förordade en höjning till -0,25 procent.

Martin Flodén hänvisade till inflationsuppgången och de stärkta förtroendet för inflationsmålet. Han förespråkade en räntebana som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.

Henry Ohlsson hänvisade till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt. Han förespråkade en tidigarelagd räntebana med samma lutning som räntebanan i den penningpolitiska rapporten.

Riksbankens lämnar sin räntebana helt oförändrad och upprepar att de räknar med en första räntehöjning i december eller februari.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

"Prognosen för reporäntan är oförändrad sedan det penningpolitiska mötet i september och indikerar att reporäntan höjs med 0,25 procentenheter i antingen december eller februari", skriver Riksbanken.

Räntebana Oktober September Diff

==============================================================

2018:4 -0,50 -0,50 0,00

2019:1 -0,33 -0,33 0,00

2019:2 -0,19 -0,19 0,00

2019:3 -0,05 -0,05 0,00

2019:4 0,09 0,09 0,00

2020:1 0,23 0,23 0,00

2020:2 0,38 0,38 0,00

2020:3 0,52 0,52 0,00

2020:4 0,66 0,66 0,00

2021:1 0,80 0,80 0,00

2021:2 0,94 0,94 0,00

2021:3 1,09 1,09 0,00

2021:4 1,23

==============================================================

Bild: Riksbankens nya och tidigare räntebana

Löneökningstakten har varit låg i förhållande till ett historiskt genomsnitt, men förväntas bli snabbare framöver. Löneökningstakten i slutet av prognosperioden revideras ned till följd av en lägre produktivitetstillväxt än väntat.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten.

Riksbanken spår nu löneökningar på 2,6 procent i år, 2,9 procent nästa år och 3,3 procent 2020.

I september spådde Riksbanken löneökningar på 2,6 procent i år, 2,9 procent nästa år och 3,4 procent 2020.

Under 2016 och 2017 var löneökningstakten 2,4 procent.

Riksbanken konstaterar produktivitetstillväxten bedöms stiga gradvis och närma sig en normal tillväxttakt mot slutet av prognosperioden. Det ökar utrymmet för arbetsgivare att höja lönerna snabbare framöver.

Prognosen är dock något nedreviderad mot slutet av prognosperioden jämfört med den penningpolitiska rapporten i september, till följd av en lägre än förväntad produktivitetstillväxt.

"Inflationen har stigit och inflationsförväntningarna förefaller väl förankrade vid inflationsmålet på två procent. Det finns även vissa tecken på stigande löneökningar i omvärlden", skriver Riksbanken.

Efterfrågan på arbetskraft är hög och företagen uttrycker svårigheter att hitta kompetensen de efterfrågar. Det återspeglas i höga bristtal och långa rekryteringstider. Framöver väntas en långsammare ökning av sysselsättningen och en något högre arbetslöshet.