ECB kommer i mars att inleda ett program för kvantitativa lättnader, QE, och köpa tillgångar för 60 miljarder euro i månaden, inklusive statsobligationer. Programmet är tänkt att löpa till september 2016 och kommer att pågå tills det syns en varaktig förändring av inflationsbanan. Både privata och offentliga värdepapper omfattas och löptiden kommer att vara 2-30 år.

Det sade ECB-chefen Mario Draghi vid en presskonferens efter ECB:s räntebesked på torsdagen.

Köpen kommer att ske enligt ECB:s fördelningsnyckel, efter de enskilda nationella centralbankernas kapitalandel i ECB. ECB kommer att köpa statsobligationer med kreditbetyg "investment grade". Köpen kommer att anpassas så att det fortsatt kan ske en bra prisbildning. ECB kommer även att köpa obligationer med negativ ränta.

Enligt ECB-chefen syftar köpprogrammet till att varaktigt uppnå ECB:s mål. Inflationen har varit lägre än väntat och risken för andrahandseffekter har ökat. En ackommoderande penningpolitik har inte varit tillräcklig för att möta den låga inflationen.

Storleken på köpen gör att ECB ligger nära målet att senare nå balansräkningens storlek från början av 2012 (cirka 3.000 miljarder euro).

Totalt kommer 20 procent av tillgångsköpen att riskdelas inom ECB, resten kommer inte att riskdelas utan hållas nationellt. Riskdelning gäller de köp som görs från europeiska institut och som ECB gör.

Cirka 12 procent kommer att köpas från europeiska institutioner, vilket kommer att riskdelas. ECB kommer också att köpa 8 procent, medan nationella centralbanker står risken för resten av köpen, cirka 80 procent.

Det finns också begränsningar för hur mycket som kan köpas från varje emittent.

Mario Draghi sade att ECB tagit hänsyn till de som oroar sig för full riskdelning, och deras oro för budgettransfereringar.

Han sade att tillgångsköpen kommer att förankra inflationsförväntningarna, förbättra hushållens finansieringsförmåga, stärka efterfrågan, höja kapacitetsutnyttjandet, ökad penningmängden och sammantaget stärka tillväxten.

Beslutet kommer att dels ge bankerna mer incitament att låna ut, dels är det en signaleffekt som påverkar inflationsförväntningarna. Penningpolitiken kan bara skapa grunden för tillväxt. För tillväxt behövs förtroende, och för förtroende behövs strukturreformer.

Nu är det upp till regeringarna att skapa strukturreformer, och ju mer de gör desto effektivare blir ECB:s penningpolitik, sade Mario Draghi.

QE-programmet kombineras med ytterligare krav på länder i stödprogram, som dock kommer att ingå i programmet.

Mario Darghi sade också att räntorna på ECB:s sex framtida riktade repor, TLTRO, kommer att vara samma som vad refiräntan är när reporna genomförs, vilket är lägre än tidigare.

Han sade vidare att eftersom räntan är negativ för banker att parkera pengar hos ECB så har de incitament att låna ut dem till ekonomin.

Enligt Mario Draghi är det svårt att säga vilken den exakta fördelningen av privat och offentlig skuld kommer att bli, det beror bland annat på utvecklingen av ABS-marknaden. Men redan gjorda köp är en fingervisning om hur det kommer att se ut i framtiden, sade han.

På en fråga om det nu är slut på åtgärder, hänvisade han endast till ECB-uttalandet. Han sade att han inte vill skämta om det, inflationsutsikterna tillåter inte det.

Han sade också att ECB inte har speciella regler för grekiska statspapper. Vissa krav måste uppfyllas, bland annat ett program. Det finns också en gräns för hur mycket som kan köpas av en emittent. En del obligationer (från SMP-programmet) löper ut i juli, vilket öppnar för köp av grekiska statspapper.

Mario Draghi sade att ECB är mycket alerta på bubblor, men att de inte ser några nu. Alla bubblor är lokala, men då måste man också se bland annat ökad kredittillväxt, vilket inte varit fallet.

Han sade också att en del ledamöter, som inte stödde QE nu, har en annan syn på om nedgången i inflationen är tillfällig.