Sedan den europeiska centralbanken (ECB) annonserade att man skulle förse den europeiska banksektorn med i princip obegränsade mängder pengar till extremt låg ränta har vi haft en fantastisk resa på börsen. Beslutet togs i mitten av december och markerar en sorts botten för den svenska börsen som sedan dess stigit med cirka 25 procent. I februari är den svenska börsen hittills upp ungefär tio procentenheter, vilket gör den till en av världens starkaste börser under månaden.

Men det är givetvis inte bara ECB:s penningflöden som drivit börsen utan starkt bidragande är också allt starkare konjunktursignaler från framför allt USA. Där har konjunkturuppgången inte bara blivit allt starkare utan även breddats till allt fler delar av ekonomin. På senare tid är det framför allt att bostadssektorn visat livstecken och väckt förhoppningar om att USA gått in i en mer uthållig tillväxtfas.

I den andra delen av det ekonomiska spektrat hittar vi ett Europa som är fortsatt intrasslat i den statsfinansiella härvan, men där framför allt ECB:s agerande har inneburit att krisen har gått in i en betydligt lugnare fas. Det syns inte minst på räntemarknaden då marknadsräntorna i krisländerna har börjat sjunka till mer hanterbara nivåer.

Undantaget är Grekland där allt fler tycks börja luta åt att en statsfinansiell kollaps är oundviklig men där konsekvenserna av en sådan inte väntas bli så allvarliga som tidigare befarats. Mer tid behövs dock för att fortsätta med bygget av finansiella brandväggar kring Grekland, inte minst genom att tillföra IMF större resurser och slå ihop de bägge krisfonderna EFSF och ESM.

I övriga delar av världen har marknadsräntorna börjat röra sig uppåt. Det sker dock från mycket låga nivåer och ska främst som som ett tecken på att riksviljan på finansmarknaderna har kommit tillbaka. Stigande räntor betyder dessutom att många stora institutioner har börjat minska sina innehav av räntepapper till förmån för aktier, något som ytterligare drivit på börsrörelsen.

Även på råvarumarknaden har det varit en klang- och jubelföreställning sedan ECB-beslutet. Olika råvaruindex har stigit med mellan 10-20 procent och uppgången har varit extra kraftig mot slutet av februari. Här finner vi också det första skälet till att vi är lite mer försiktigt inställda till börsen framöver.

Oljepriset har stigit kraftigt och ligger nu på närmare 125 dollar per fat. Det skär i marginalerna för pressade hushåll och vi tror därför på ett något svalare shoppninghumör hos hushållen framöver. Det borgar för besvikelser då förväntningarna på hushållen som motor för tillväxten successivt skruvats upp, framför allt i USA.

Dessutom bidrar ett högre oljepris till stigande inflation- och inflationsförväntningar. Det här är redan tydligt i Asien där flera centralbanker så smått börjat dra öronen åt sig. I Kina är hotet från stigande inflation extra känsligt och inflationen ligger redan i utgångsläget på höga 4,5 procent. Fortsatta lättnader i penningpolitiken kan därför dröja vilket lär påverka riskviljan på finansmarknaderna i negativ riktning.

Oljepriset har också gett börsskeptikerna lite vatten på sin kvarn och allt fler förväntar sig en korrektion på börsen under de kommande månaderna. Hittills har skeptikerna haft fel men i takt med att börsuppgången fortsatt har givetvis också risken för bakslag ökat. Vi tycker också att börsrörelserna under den allra senaste tiden ger ett visst intryck av att andelen börsskeptiker har ökat väsentligt. För trots flera goda makronyheter har börsen inte velat ta fart utan snarare tycks vinsthemtagningar dominera efter positiva nyheter.

Vi noterar också att den amerikanska börsen, som hittills varit drivande i uppgången, underpresterar gentemot andra börser under februari - trots mycket goda konjunktursignaler härifrån.

Dessutom var inte den svenska rapportfloden övertygande utan präglades snarare av viss besvikelse. Vinsterna trummar visserligen på men andelen företag som inte når analytikernas förväntningar ökar samtidigt. Börsen är dock inte särskilt ansträngt värderad under förutsättning att företagen klara av att leverera de vinst som väntas av dem. Det begränsar fallhöjden men är inte en övertygande jordmån för ytterligare uppgångar.

Mot detta ska ställas att ECB står redo för en ny omgång lån till bankerna och troligen en fortsatt omallokering av placeringar från räntemarknad till börs. Dessutom väntar sig många att skörden av  konjunkturindikatorer i början av mars, inte minst olika inköpschefsindex, ska visa på en fortsatt konjunkturförstärkning.

Uppfylls alla högt ställda förväntningar kan vi visserligen få en stark avslutning på februari och en hygglig start på mars men efter det tror vi på en betydligt lugnare utveckling. Oljepris och inflation är de främsta hoten men dessutom ökar risken för att konjunkturindikatorerna inte längre kommer att överraska positivt. Några ytterligare stimulanser från centralbankshåll är heller inte att vänta i närtid och blir dessutom aktuella först om konjunkturen visar tydliga tecken på att svalna av.

Mot den här bakgrunden och i brist på vad vi ser som möjliga positiva överraskningar har vi redan så smått börjat skruva ner vår exponering mot aktiemarknaden. Om vi i februari varit i princip fullinvesterade mot börsen så kommer vi successivt att skära ner vår aktieexponering i mars. Var vi slutligen landar beror i hög grad på utvecklingen under månaden.

Räntemarknaden ser vi inte riktigt som ett alternativ till börsen eftersom den förväntade avkastningen i förhållande till risken är förhållandevis låg. I det här läget ser vi faktiskt bankboken som ett bättre placeringsalternativ.

Råvarumarknaden tror vi har bättre förutsättningar än börsen att klara sig hyggligt framöver. Oljepriset kan mycket väl fortsätta uppåt på Iran-oro och den massiva likviditetsstimulans som ECB:s utlåning innebär kan bidra till att driva upp även andra råvarupriser ytterligare. Det är dock en riskfylld placering som bygger på att konjunkturindikatorerna faktiskt håller vad de lovar.

För den än mer riksbenägna kan ett alternativ vara guld där priset kan drivas uppåt av både kraftiga likviditetsstimulanser och ett ökat fokus på det stegrande inflationshotet. Här är dock rekommendationen att bara se investeringen som en mindre krydda i portföljen och att fallhöjden trots allt är rejäl efter några månaders kraftig uppgång.

För att summera så tror vi att risken för en korrektion på aktiemarknaden ökat samtidigt som vi ser få faktorer, förutom tillfälliga finansiella flöden, som skulle kunna driva upp kurserna rejält. Vi väljer därför att minska vår exponering mot börsen under mars men behåller ändå en hygglig del av kapitalet i aktier. Fortfarande ser vi få alternativ till börsen på en lite längre placeringshorisont.