Skillnaden mellan de två viktigaste oljepriserna, Brent i Europa och WTI i USA, har ökat kraftigt den senaste tiden. För en vecka sedan låg skillnaden på 4–5 dollar per fat. Nu har den stigit till över 15 dollar, vilket är högsta nivån sedan energikrisen i Europa 2022.

Båda oljepriserna har stigit kraftigt efter krigsutbrottet i Mellanöstern. Men senaste veckan har uppgången varit större för Brent.

Logistik och handelshinder

Den snabba ökningen i prisskillnaden beror delvis på praktiska begränsningar. I normala fall jämnar export från USA, Kanada och Mellanöstern ut priserna, men när flöden från Mellanöstern minskar blir det svårt för Nordamerika att snabbt fylla gapet. Det skapar en prisskillnad.

Men det finns också spekulationer om politiska beslut. I marknaden diskuteras risken för att USA skulle kunna begränsa exporten av olja. Ett motiv till det skulle vara att hålla oljepriset lågt inför mellanårsvalet i USA senare under 2026, spekulerar Financial Times.

”Man pratar om att lägga på exporttullar eller begränsa exporten på ett eller annat sätt", säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer till Placera.

USA står för cirka 16% av Europas oljeimport. Handelshinder som minskar amerikanska exporten av olja skulle pressa upp priserna ytterligare i Europa och resten av världen.

Europa och Östasien har betydligt mindre egen produktion av olja än USA. Det driver upp Brentpriset när olja från Mellanöstern inte kan importeras på grund av stop i Hormuzsundet. Samtidigt finns det relativt gott om olja i USA, vilket håller tillbaka WTI-priset. Resultatet blir en växande prisskillnad.

Tillfällig effekt?

Trots den kraftiga uppgången i prisskillnaden ser Kopfer rörelsen som tillfällig.

”På en global fungerande marknad i långa loppet så kommer spreadarna [prisskillnaderna] gå ner igen.”

Analytikern räknar med att gapet minskar redan under kommande veckor, givet att inga fler handelshinder uppstår.

Råvaruexperten påpekar samtidigt att osäkerheten är stor. Om konflikten i Mellanöstern eskalerar kan gapet hålla i sig längre.

Norska oljebolag vinnare

Trots de stora prisrörelserna ser Kopfer inte dramatiska konsekvenser för världsekonomin.

”Det kan inte få så stora konsekvenser om den ligger kvar. Det är ju inte så att världsekonomin går under om bensinen kostar 21 kronor.”

På frågan om vilka aktörer som blir vinnare och förlorare på den här typen av prisrörelser svarar Kopfer att det drabbar de allra flesta länder och bolag negativt, med några få undantag:

”I princip är egentligen de enda vinnarna oljebolag. Även länder som Ryssland och Norge.”

Oljebolag har fått Oslobörsen att gå mot strömmen och stiga medan andra börser har fallit den senaste veckan.