Många hushåll

upplever att den framtida utvecklingen är ovanligt osäker nu och det gör att de blir mer försiktiga.

Både osäkerheten om

framtiden och den ökande arbetslösheten gör att de ökar sin konsumtion. För de som blir arbetslösa blir det också svårare att betala ränta och amorteringar på skulder, vilket ökar kreditrisken för bankerna. Minskad konsumtion ger försämrad efterfrågan för företagssektorn och deras vinster minskar.

Dessutom gör osäkerheten

att företagen kan skjuta upp eller inte genomföra vissa investeringar. I en situation där det finansiella systemet redan i början av konjunkturnedgången är i kris är det inte otänkbart att en del banker och andra finansinstitut kommer att få stora problem.

Om krisen förvärras

kan vi få en situation där bankerna blir ännu mindre benägna att låna ut till hushåll och företag dels på grund av den ökade risken för kreditförluster, dels på grund av brist på kapital.

"Skulle konjunkturnedgången

bli djupare eller längre än i huvudscenariot finns det alltså en risk att nedgången och den finansiella krisen fortsätter att förstärka varandra. Dessa problem och mekanismer är inte något som är specifikt för Sverige utan berör flera länder i världen", skriver Riksbanken i årets första penningpolitiska rapport som presenterades på onsdagen.

I detta scenario blir

den internationella tillväxten svagare och inflationen lägre än i huvudscenariot. Styrräntorna sänks kraftigt i omvärlden och som en följd av den lägre tillväxten faller också oljepriset ytterligare.

Svensk BNP-tillväxt

blir i detta scenario i genomsnitt 1,0 och 1,4 procentenheter lägre under 2009 och 2010. Därefter återhämtar sig tillväxten och BNP växer något snabbare än i huvudscenariot i början av 2012.

Den svagare konjunkturen

med lägre oljepris och inflation i omvärlden gör att den svenska inflationen blir ganska mycket lägre än i huvudscenariot, och inflationen ligger under målet under större delen av prognosperioden.

"Riksbanken sänker i

detta alternativscenario reporäntan ytterligare. Men under senare delen av 2009 och hela 2010 är reporäntan nere på 0 och kan följaktligen inte sänkas mer. Detta innebär att Riksbanken genom att enbart sänka reporäntan inte kan stimulera den svenska ekonomin tillräckligt för att få inflationen i linje med målet och resursutnyttjandet till en acceptabel nivå", skriver Riksbanken.

Problemet består i

att realräntan är för hög i förhållande till vad som är motiverat utifrån konjunkturläget. För att påverka realräntan och stimulera ekonomin kan Riksbanken behöva använda sig av andra åtgärder.

Ett sätt att hålla

realräntan är att se till att allmänhetens inflationsförväntningar hålls uppe. Ett annat är att försöka påverka riskpremierna på de finansiella marknaderna. Det finns även andra verktyg en centralbank kan ta till i en sådan situation.

I scenariot som det

är utformat här är effekterna av att använda dessa verktyg inte beaktade. Det innebär att det i en sådan här situation kan möjligen de ekonomiska konsekvenserna i Sverige bli lindrigare än det beskrivs i detta scenario.

NYHETSBYRÅN DIREKT