Det var lite blandade signaler, men betydligt mer åt det negativa hållet, när Konjunkturinstitutet på onsdagsmorgonen presenterade resultatet av sina senaste enkätundersökningar av läget för hushåll och företag - den så kallade "Konjunkturbarometern".

Om vi börjar med det positiva så var det givetvis glädjande att konfidensindikatorn för hela näringslivet steg till från 100,5 i augusti till 101,0 i september, där ett värde över 100 motsvarar en starkare ekonomisk utveckling än normalt.

En nyvunnen optimism märks framför allt i den privata tjänstesektorn där indikatorn steg från 99,9 till 104,8. Man ska dock ha i åminnelse att konjunkturuppgången i tjänstesektorn startar från en relativt låg nivå och närmare hälften av företagen uppger fortfarande att stocken av order är för liten. Däremot väntar sig företagen att den positiva efterfrågeutvecklingen ska fortsätta, och snarast accelerera, under de kommande månaderna.

Den positiva utvecklingen inom tjänstenäringarna är också huvudorsaken till att konfidensindikatorn för hela näringslivet steg eftersom det ser mörkare ut i andra delar av näringslivet.

Det mest oroväckande är kanske att konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk med hela 6,5 enheter och därmed landar på 94,2.

Nedgången sker främst efter svag utveckling inom läkemedels-, maskin och slaskgruppen övrig tillverkningsindustri. Guldkanten på det mörka molnet är att orderingång och produktion stigit något för industrins som helhet även om orderläget betecknas som svagare än normalt. Dagens resultat bidrar ändå till viss oro från vår sida inför den kommande rapportfloden.

Det mest förvånande är i sin tur att konfidensindikatorerna för hushåll respektive detaljhandel utvecklats så svagt i september. I detaljhandeln sjunker indikatorn från riktigt hyggliga 101,8 i augusti till 97,9 i september. Tron var ju annars att detaljhandeln skulle få lite bättre fart efter en sommar där stranden lockat i betydligt högre grad än köpcentra.

Förklaringen till nedgången tycks stå att finna i att hushållen blivit mindre optimistiska kring sin egen ekonomi - detta trots att synen på svensk ekonomi i stort blivit mer optimistiskt och arbetslöshetsrisken tonats ner ytterligare.

Mikroindex, som mäter hushållens syn på sin egen ekonomi och planerna på inköp av kapitalvaror, sjönk från 100,7 i augusti till 97,6 i september. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande är en majoritet av hushållen som tror att deras egen ekonomi ska bli bättre under de kommande året.

Vi kan samtidigt konstatera att hushållens syn på både den i dagsläget uppfattade och den förväntade inflationen tagit rejäla skutt uppåt under september, om även från mycket låga nivåer. Dessutom är det allt färre hushåll som upplever det fördelaktigt att spara, trots av vi haft en fantastisk börsutveckling under året.

Lita på att dessa resultat kommer att ge ordentligt med huvudbry för såväl regering som Riksbank och utomstående bedömare om utvecklingen skulle fortsätta.

Regeringens färska prognos med successivt ökande tillväxt byggde ju på förhoppningen att de svenska hushållen i allt högre grad skulle agera motor för den svenska tillväxten. Nu uppstår givetvis tveksamheter kring ett sådant optimistiskt scenario.

Riksbanken har gjort en likartad ekonomisk bedömning men har samtidigt uttryckt stor oro för hushållens skuldsättning. Nu kan banken dessutom börja oroa sig för stigande inflationsförväntningar och försiktigare hushåll och svagare konsumtion. Vilken riktning deras räntebedömning tar om den här utvecklingen fortsätter är däremot svårt att sia om.

Vi kan i alla fall konstatera att den svenska kronan tappat rejält och marknadsräntorna sjunkit sedan dagens barometer publicerades.

Bägge dessa bedömare får sätta sitt hopp till att septemberutvecklingen är tillfällig. Den bedömning gör i alla fall Konjunkturinstitutet själva. På Placera är vi inte riktigt lika säkra på att detta kommer att visa sig vara en korrekt bedömning.