Det allmänna pensionssystemet gick med plus 54 miljarder kronor under förra året, visar Pensionsmyndighetens "Orange rapport", som är Pensionsmyndighetens årsredovisning.

I denna framkommer det att pensionssystemets tillgångar 2011 översteg skulderna med 2 procent. Det kan tyckas konstigt i mångas öron. Börsen har ju rasat, borde inte det bidra till att tillgångarna i systemet minskar?

Jo, tillgångarna i AP-fonderna minskade till följd av turbulensen på aktiemarknaderna. Men bufferten i AP-fonderna utgör i nuläget endast 11 procent av pensionssystemets tillgångar. Resten utgörs av avgifter som vi betalar in från vår lön via skattesedeln.  Alltså är det sysselsättningen som är den viktigaste faktorn för våra pensioner, inte utvecklingen på börsen.

"Anledningen till överskottet i systemet är att avgiftstillgångarna i systemet ökade, vilket i sin tur beror på att lönerna ökade", säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

Samtidigt som systemets tillgångar ökade under 2011 så blev ökningen av systemets pensionsskuld begränsad. Det bidrar till ett positivt så kallat balanstal för 2013, och därmed slår pendeln över på den positiva sidan. Pensionerna höjs nästa år med 4,5 procent, den största ökningen hittills under ett enskilt år.

Men sedan blir det sämre igen. Enligt Pensionsmyndighetens egen prognos kommer pensionerna behöva sänkas 2014, med 0,7 procent. Därefter kommer pensionen höjas med beskedliga 0,5 procent 2015 och 1,8 procent 2016.

Pensionssystemet är ansträngt. Från och med 2009 och fram till cirka 2040 kommer pensionsutbetalningarna varje år att vara större än inkomsterna som systemet får från pensionsavgifter. Underskottet täcks upp av AP-fondernas buffertar.

Att vi måste arbeta längre kanske inte är någon nyhet vid det här laget. Men frågan är hur mycket längre?

"Vi måste inte arbeta hela den förlängda pensionstiden som vi får tack vare vår ökade livslängd, men kanske två tredjedelar av den", säger Ole Settergren.

Samtidigt beklagar han att debatten uteslutande har handlat om att vi måste arbeta längre, inte att vi skulle behöva börja arbeta tidigare.

"Det ger visserligen inte lika mycket att börja arbetslivet tidigare som att avsluta det senare. Men det är olyckligt att tidigare inträde inte diskuteras, vi skulle behöva båda aspekterna i debatten", säger Ole Settergren.