Framtidsutsikterna skulle vara bättre utan ett åtstramande överskottsmål.

Det skriver finansminister Magdalena Andersson, statsminister Stefan Löfven och finansmarknadsminister Per Bolund på DN Debatt på tisdagen.

"Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl, och kommer att fortsätta göra det i framtiden. Men med en stabilt låg statsskuld och högt förtroende för de offentliga finanserna bedömer regeringen att ett sparande i balans kan tjäna Sverige bättre än dagens modell", skriver de.

Enligt regeringsföreträdarna skulle en förändring till en budget i balans inte innebära att det på kort sikt skapas något budgetutrymme, men att det på längre sikt frigörs ett utrymme för "angelägna investeringar".

"Även med en förändrad målnivå skulle reformer i närtid behöva finansieras krona för krona. En lägre målnivå är alltså inget ymnighetshorn som det ibland låtit i debatten. På lite längre sikt frigörs dock ett utrymme för angelägna investeringar i infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning", enligt de tre.

De noterar att det i dagsläget skulle krävas sammanlagda nedskärningar och skattehöjningar på cirka 75 miljarder kronor för att nå ett strukturellt överskott på 1 procent och att tanken då överskottsmålet infördes aldrig var att "den offentliga sektorn skulle gå med överskott om en procent i all evighet" utan att nivån på målet skulle omprovas i framtiden.

De konstaterar att de tre huvudsakliga motiven för att införa överskottsmålet var att återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning, ge utrymme för stabiliseringspolitik och att det offentliga skulle kunna möta den demografiska utmaningen.

Nu har förtroendet för de offentliga finanserna stärkts avsevärt, det finns utrymme för stabiliseringspolitik och det demografiska trycket på de offentliga finanserna "är nu här".

"Utifrån dessa motiv framstår det som att ett sparande i balans kan vara mer ändamålsenligt för Sverige framöver", skriver de tre regeringsföreträdarna och tillägger att det vore tveksamt att i nuläget bedriva en åtstramande finanspolitik för att nå det nuvarande målet för att sedan avveckla det i en situation när konjunkturläget bedöms vara betydligt bättre än i dag.

"Det skulle innebära en stimulans av ekonomin vid fel tidpunkt och ge en icke-önskvärd rycklighet i finanspolitiken. Därför är det lämpligt att redan nu se över konsekvenserna av en förändrad nivå", skriver de i debattartikeln.

Uppdraget går till Konjunkturinstitutet och samtal kommer löpande att ske med de borgerliga partierna kring processen.