Försäkring

Se över dina försäkringar. Det är vanligt att sprida ut sina försäkringar mellan olika aktörer, ofta lockad av fina sporadiska erbjudanden. Värt att tänka på är att det kan bli krångligt och svårt att hålla koll sina utspridda försäkringar hos olika bolag.

Dessutom finns det pengar att spara genom att många försäkringsbolag ger rabatter på 5-20 procent när du samlar fler försäkringar hos dem. Moderna Försäkringar är ett av bolagen som toppar listan med 20 procent rabatt om du tecknar fem försäkringar hos dem.

Mängdrabatt är dock ingen garanti för lägsta totalpris. Försäkringsbolagen har olika skadestatistik och fokuserar på olika kundgrupper vilket medför kraftiga variationer i premierna.

"Ofta går det att spara tusentals kronor per år genom att jämföra och välja det försäkringsbolag som ger en bäst villkor och bäst pris. En jämförelse visade exempelvis att man i Malmö kan få betala mellan 5305 kronor och 14 926 kronor för att försäkra en VW Polo beroende på försäkringsbolag", säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer, till Placera.

El

Vattennivåerna i de svenska kraftdammarna är låga för årstiden och det talas om att elen skulle kunna bli dyrare än normalt framåt vintern.

"En nederbördsfattig vinter kan påverka magasinen negativt flera år framöver. När det finns ett underskott i magasinen och prognoserna pekar på fortsatt soligt väder, reagerar marknaden som förväntar sig dyrare el", säger Håkan Östberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

Kommer elpriserna bli ovanligt höga den närmaste tiden? Vad kan man göra för att spara in pengar om elen blir dyrare?

"Det är ingen extrem situation som det ser ut just nu, och det ser inte ut att bli någon rekordvinter på något sätt, men vi har som sagt ett underskott i magasinen. Hur priserna kommer att se ut beror på hur mycket nederbörd som kommer den närmaste tiden samt hur det ser ut för andra energikällor, exempelvis kärnkraften. Överväg att välja ett mixkontrakt, alltså fast elpris under en del av året och rörligt elpris en del", föreslår Håkan Östberg.

ROT-avdrag

På hösten är det många som ser över sitt boende och vissa renoverar hemma. ROT-avdraget gör det möjligt att få reduktion på skatten genom att du betalar halva kostnaden för arbetet som en hantverkare utfört. Maxbeloppet för avdraget är 50 000 kronor per person.

Eftersom det är en skattereduktion så påverkar den inte din marginalskatt. Den slutliga skatten räknas ut efter tillämpliga tabeller och först när den skatten är bestämd räknar man av underskott av kapital (ränteavdragen) och skattereduktionen för husarbete.

Det viktiga är att du har skatt att betala så att det räcker till för de olika skattereduktionerna. Den som har en hög skatt har ett större utrymme att utnyttja för olika skattereduktioner upp till maxbeloppet.

Fördelning mellan makar och sambos

Någonting som många inte känner till är att såväl skattereduktion för husarbete, som räntor, kan fördelas mellan makar och sambor, förutsatt att de lever i hushållsgemenskap och har gemensamma barn.

Om den ena har en beräknad skatt som understiger 50 000 kronor bör man se till att den som tjänar mest först fyller upp sina 50 000 av ROT avdraget och att den som tjänar mindre tar det som blir kvar.

Det går också att optimera skatteunderlaget genom att den som tjänar mest tar en större del av ränteutgifterna i sin deklaration. Då kommer den med lägre inkomst att få ett större skatteunderlag som då kan användas för att göra större ROT-avdrag. Det finns dock en begränsning när det gäller ränteavdrag.

"Ränteavdrag medför normalt en skattereduktion på 30 procent. Om ränteavdrag medför att underskottet av kapital överstiger 100 000 kronor får man bara skattereduktion med 21 procent för det överskjutande beloppet. Det innebär alltså att har man stora ränteavdrag kan det finnas anledning att fördela dessa mellan två makar för att inte någon ska komma över  100 000 kronorsgränsen", säger Karin Sköld Berzelius, rättslig expert på Skatteverket.

Bolån

Trots finanskris och börsoro fortsätter svenskarna att låna. Hushållen i Sverige är just nu mer belånade än i många andra länder eftersom vi inte haft någon riktig priskorrigering , bopriserna fortsätter istället att stiga.

Tor Borg, chefsekonom på SBAB, pekar på en underliggande strukturell obalans mellan efterfrågan och utbudet på bostadsmarknaden som pressar priserna uppåt. Befolkningsökning, urbanisering och andra demografiska faktorer matchas inte av bostadsbyggandet. Ovanpå detta bidrar låga boräntor, en hyfsad arbetsmarknad, minskad internationell finansoro och stigande börskurser till prisuppgången.

"Det är svårt att göra rättvisande jämförelser med andra länder men vi kan konstatera att hushållens skuldsättning är historiskt hög. Å andra sidan är räntekostnadernas andel av inkomsterna rätt låg och tittar man på nettotillgångarna, tillgångar minus skulder, så har de vuxit", säger Tor Borg.

Bör man känna sig orolig om man har stora lån, och vad ska man tänka på vid köp av en ny bostad?

"Rörliga boräntor ligger kring 2,5-3,0 procent i dagsläget. Normala nivåer ligger kring det dubbla, det vill säga räntekostnaderna blir dubbelt så höga som idag. Just nu visar stresstester av Riksbanken och Finansinspektionen, att hushållen har förmåga att bära sådana ränteuppgångar. Men det lär svida i plånboken för en del. Vid köp av ny bostad, tänk på att inte dras med i budgivningarna. Ha noga koll på vad räntekostnader blir, och ha även utrymme för en ordentlig ränteuppgång", avslutar Tor Borg.

Kyrkoavgift

Nu närmar sig också datumet då allt fler svenskar väljer att lämna Svenska Kyrkan. Är man medlem den 1 november så måste man nämligen betala kyrkoavgift även under nästa år.

Även om nästan 68 procent av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska Kyrkan är det en organisation som arbetar i motvind. Från millennieskiftet till och med i fjol har totalt 729 000 personer sagt upp sitt medlemsskap. Under samma period har 78 000 nya medlemmar tillkommit, vilket resulterat i ett ackumulerat nettoutflöde på 651 000 medlemmar.

Efter att Svenska Kyrkan separerades från staten splittrades den tidigare kyrkoskatten i två delar, en kyrkoavgift för dem som är med i organisationen och en begravningsavgift som alla får betala.

I snitt kostar kyrkoavgiften 1 procent av den beskattningsbara inkomsten, enligt Skatteverket. Den genomsnittliga begravningsavgiften, som ingen kommer undan, är samtidigt 0,22 procent. För den med en årsinkomst på en halv miljon kronor innebär det att ett medlemsskap i Svenska Kyrkan resulterar i en ökad skatt på 5 000 kronor per år. Andra trossamfund kan ha både högre och lägre kyrkoavgifter.

Här kan du jämföra bolån.

Här kan du jämföra elbolag.

Här kan du jämföra avgifter till trossamfund.

Här kan du jämföra försäkringsbolag.