Hushåll med stora bolån och pensionärer är de som fått den största försämringen det senaste året, enligt bankens beräkningar, skriver TT.

Det är inte bara höjda räntor på bolån som tär på hushållens ekonomi i år. Också kostnader för el, telefoni, mat, kläder och dagstidningar har stigit.

På pluskontot för löntagarna står dock sänkta avgifter till a-kassan.

En tvåbarnsfamilj i hyreslägenhet har haft den bästa utvecklingen under flera år. Hushållet har fått mer över varje år mellan 1998 och 2010.

"Största lyftet var 2002 tack vare höga löneökningar och införandet av maxtaxan i barnomsorgen", säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för privatekonomi på Swedbank, till TT.

De jobbskatteavdrag som regeringen infört under senare år har också lyft ekonomin för de hushåll som har lön.

Trots årets försämringar är barnfamiljen i hyresrätt den hushållstyp som har mest kvar när de nödvändiga utgifterna är betalda.

Ekonomin för hushåll som äger sin bostad pendlar mer mellan åren, mest för dem som har stora rörliga bolån. Det är också de som tappar allra mest i år jämfört med förra året, förstås beroende på det högre ränteläget.

Under 2011 väntas Riksbanken höja reporäntan med 1 procentenhet och om bolånen ökar lika mycket innebär det en höjd månadskostnad på cirka 580 kronor efter skatt för varje miljon kronor i lån.

Ensamstående föräldrar har halkat efter, liksom pensionärerna, uppger Swedbank.

"De stöd som samhället ger till ensamstående föräldrar följer inte pris- och inkomstutvecklingen. Barnbidraget höjdes den 1 juli i fjol, men både underhållsstöd och bostadsbidrag urholkas i värde", förklarar Ahrengart.

Och pensionärsparet som i fjol fick sänkt pension halkar efter ännu mer i år.

"De har på två år tappat närmare 800 kronor i månaden. Det är mycket pengar", konstaterar Ahrengart.