Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor.

Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Fortsatt låga styrräntor i omvärlden antas dock resultera i att reporäntan höjs i långsam takt för att i slutet av prognosperioden, 2020, uppgå till drygt 2 procent. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan bedöms bli knappt 4 procent 2020, vilket är betydligt lägre än genomsnittet 1993-2015.

Regeringens prognos är att reporäntan i genomsnitt ligger kvar på -0,5 procent under såväl 2016 som 2017, för att sedan höjas till 0,3 procent 2018, 1,2 procent 2019 och 2,1 procent 2020. I vårbudgeten låg slutpunkten på 2,6 procent.

Kronanförsvagades mot många valutor under sommaren 2016. Detta kan till viss del tillskrivas Riksbankens signaler om en mer expansiv penningpolitik. Kronan förväntas även fortsättningsvis vara förhållandevis svag, bland annat mot euron. Riksbanken har aviserat att den är beredd att agera om en kronförstärkning riskerar att bryta den förväntade uppgången i inflationen.

KPIF-inflationen väntas uppgå till 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år.

"Ett högre resursutnyttjande ger större möjligheter för företagen att successivt höja sina priser, vilket bidrar till en högre inflation de närmaste åren. Inflationen, mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) bedöms nå 2 procent 2019 och därefter stabiliseras på den nivån", skriver regeringen.