Sedan Riksbankschef Stefan Ingves började höja reporäntan för cirka ett år sedan har hushållen varje månad fått mindre kvar i plånboken efter att lånen är betalda. Som vi tidigare skrivit i vår artikelserie om de stigande räntorna, drabbas hushållen dubbelt av Riksbankens räntehöjningar.

Räntehöjningarna ökar inflationen på kort sikt, som i sin tur äter upp löneökningarna. Det innebär att lönerna stiger långsammare än vad räntekostnaderna ökar. Resultatet blir att hushållen inte har lika mycket pengar kvar i plånboken att lägga på konsumtion.

Detta syntes i de nationalräkenskaper som Konjunkturinstitutet presenterade i häromveckan, där det kunde konstateras att hushållens konsumtionsutgifter utvecklades oväntat svagt under årets första kvartal.

"Den inhemska slutliga efterfrågan utvecklades svagare. Det är illavarslande, även om det fortsatt är starka ökningstal. Konsumtionen ser entydigt ut att bli svagare", sa prognoschefen Jesper Hansson i en kommentar.

Detaljhandeln hade i sin helhet ett riktigt risigt första kvartal.

"Vi hade inte räknat med den svaga utveckling som handeln uppvisade i första kvartalet. Det kan vara ränteeffekten. Den allt högre räntan är det största hotet mot hela handelssektorn", säger Lena Larsson, vd på Handelns Utredningsinstitut.

Men under april månad bröts trenden, då detaljhandeln uppvisade något av en återhämtning, med starka tillväxtsiffror. Försäljningsvolymen för handeln ökade enligt SCB och HUI med 5,2 procent.

En stor del av denna ökning stod dagligvaruhandeln för. Folk handlade mycket mat till påskfirandet, som i sin helhet låg i april. Även de kalenderkorrigerade siffrorna visar på stark dagligvaruhandel under månaden.

En del av förklaringen kan enligt Lena Larsson paradoxalt nog vara de högre bolåneräntorna.

"Vi har fått indikationer på att fjällresorna under veckorna kring påsken var ovanligt få i år. Folk stannade hemma och la mer pengar på mat istället. Kanske är en av förklaringarna att man sparar in på resor och annat, och istället handlar mer i dagligvaruhandeln", säger hon.

Så var fallet nämligen då svenskarna hade högre bolåneräntor, precis innan finanskrisen.

"Man unnade sig i det lilla formatet på hemmaplan", säger Lena Larsson.

Osäkerheten är stor om aprilsiffrorna för handeln är början på en vändning eller om det är en tillfällig uppgång innan detaljhandeln fortsätter på sin nedåtgående bana. Lena Larsson berättar att man på HUI dock redan fått indikationer på att maj varit en svag månad för vissa branscher.

Enligt henne har detaljhandeln de senaste åren varit räntedopad. I den lågräntemiljö som var under 2009 och 2010, där boendekostnaderna krympte, fick hushållen mer pengar att röra sig med. De pengarna gick inte till amortering på lån, utan till konsumtion.

Det handlades fashionablare kläder, större tv, modernare inredning, godare viner. Dagligvaruhandeln tappade, eftersom folk i större utsträckning exempelvis besökte restauranger istället för att köpa hem mat och laga själva, tvärtemot beteendet under finanskrisen.

Det är därför som ökade boendekostnader kan innebära en vändning för dagligvaruhandeln.

Det, och att hushållen istället för att minska sin konsumtion vid ökade bokostnader ska ta av sitt sparande, är vad handeln hoppas på.

"Sparandet i Sverige är väldigt högt. Där finns det fortfarande mycket att ta av, och vi hoppas förstås att hushållen fortsätter konsumera mer och istället spara mindre", säger Lena Larsson.

Detsamma hoppas man på Ica-koncernen. Där har man från hushållens sida märkt av ett ökat fokus på låga priser.

"Folk är helt klart mer prismedvetna nu, vilket vi sett i de mätningar vi har gjort den senaste tiden. Pris har alltid varit topp tre bland de saker som folk tycker är viktiga när de handlar en vara, men nu ligger pris i topp. Det är ett skifte vi ser", säger Staffan Ekengren, presschef på Ica.

Han tror att det är de ökade bolånekostnaderna hos hushållen som ligger bakom. Trots högre råvarupriser har Ica aktivt sänkt priserna på varor med det egna varumärket, för att tillmötesgå den ökande andelen prismedvetna kunder.

"Vi måste hela tiden tänka på priset förstås, men det gäller extra mycket nu när hushållen känner av andra ökade kostnader."