Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 13 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 1,25 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 25 oktober 2010, då den höjdes med 25 punkter.

Direktionen var oenig i sitt räntebeslut på tisdagen.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars EO Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten.

De förordade i stället en reporänta på 1,00 procent och en reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 2,7 procent vid prognosperiodens slut.

De ansåg att huvudscenariots räntebana innebär en mer åtstramande penningpolitik än vad som framgår av den penningpolitiska uppföljningen. Den skulle leda till en större förstärkning av kronan än i uppföljningens prognos och betydligt högre långa räntor än i dagsläget.

Detta skulle sänka inflationen och höja arbetslösheten. Att huvudscenariots räntebana väntas leda till en större förstärkning av kronkursen än i prognosen grundas på uppfattningen att utländska styrräntor kommer att stiga långsammare och att växelkursen påverkas av nuvarande låga utländska långa marknadsräntor, skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att svensk ekonomi nu växer rekordsnabbt och gynnas av den stigande världshandeln.

"Uppgången är bred och nu har även investeringarna tagit ordentlig fart. Samtidigt fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas starkt. Hushållens optimism och goda ekonomi bidrar till att konsumtionen ökar", skriver Riksbanken.

Samtidigt fortsätter den ekonomiska återhämtningen i stora delar av omvärlden, statsfinansiella problem i bland annat Europa gör dock att utvecklingen är osäker. Utsikterna har förbättrats i USA, men oro kvarstår för bostadsmarknaden och en fortsatt svag arbetsmarknad.

Riksbanken konstaterar att högre el- och råvarupriser driver upp inflationen tillfälligt, men det underliggande inflationstrycket är lågt till följd av låga arbetskostnader.

Inflationstrycket väntas dock stiga i takt med att konjunkturläget förbättras.

Riksbanken anser att reporäntan behöver höjas gradvis mot mer normala nivåer för att stabilisera inflationen nära 2 procent och för att undvika ett för högt resursutnyttjande.

"En gradvis stigande reporänta kan också bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt och minska risken för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin", skriver Riksbanken.

Riksbanken höjer BNP-prognosen för 2010 till 5,5 procent, från 4,8 procent tidigare, och för 2011 höjs BNP-prognosen till 4,4 procent, från 3,8 procent.

KPI-inflationen för 2011 justeras upp till 2,2 procent, från 1,7 procent, medan KPIF-inflationen höjs till 1,7 procent till 1,3 procent. Trots dessa relativt stora justeringar skriver Riksbanken att "den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna är i grova drag densamma som i oktober. Prognosen för reporäntan är därför i det närmaste oförändrad", skriver Riksbanken.