Svensk ekonomi slits mellan ett starkt USA och ett svagt EMU, där ett bräckligt EMU dominerar. Prognoserna för svensk ekonomi sänks, mycket beroende på den svagare utvecklingen i eurozonen. Därtill kommer en ökad sårbarhet i den svenska konsumtionsledda återhämtningen till följd av hushållens skuldsättning.

Det skriver Swedbank i en konjunkturprognos på tisdagen.

BNP i Sverige väntas öka med 2,1 procent i år och 2,3 procent nästa år, kalenderkorrigerat. I föregående prognos, i april, väntades en BNP-tillväxt på 2,9 procent 2014 och 2,7 procent 2015.

Icke kalenderkorrigerat väntas en BNP-tillväxt på 1,9 i år och 2,6 procent nästa år.

Riksbankens reporänta väntas ligga på 0,10 procent i slutet av 2014 och 0,10 procent i slutet av 2015, och 1,00 procent i slutet av 2016.

Det låga inflationstrycket och ECB:s expansiva penningpolitik får Riksbanken att sänka räntan till 0,10 procent i december i år och skjuta en första höjningen framåt till februari 2016. Riksbanken har även en arsenal av andra åtgärder i byrålådan. Riksbanken har nu en infrastruktur för att kunna hantera obligationsköp om det skulle behövas för att ge kraft bakom signaler om låga räntor länge, skriver Swedbank.

Prognoschef Magnus Alvesson sade vid en pressträff att utvecklingen sedan i våras har gått lite sämre än väntat internationellt. I USA drabbade den hårda vintern ekonomin, och bostadsmarknaden var trögare än väntat. Det som väckt mest uppmärksamhet är de geopolitiska riskerna, med Ukraina, Irak och konflikten mellan Israel och Hamas.

Ukrainakrisen drabbar rysk ekonomi mer än det drabbar Europas ekonomi, men har ändå konsekvensen att det påverkar sentimentet negativt. Aktiviteten i euroområdet har fallit tillbaka och utvecklingen i Tyskland har varit negativ. Den globala tillväxten har reviderats ned något till 3,4 procent i år (tidigare 3,5). Tillväxten för USA har dragits ned till 2,1 procent (3,0) och för euroområdet till 0,8 (1,3).

Den underliggande styrkan i USA är ändå relativt stark, med fortsatt god sysselsättningstillväxt, och Storbritannien har varit en positiv överraskning. Vad gäller tillväxtekonomierna har Kina gått bättre än vad de antagit, där regeringen vidtagit åtgärder för att stärka tillväxten och hantera problemen med hushållens skuldsättning.

Finanspolitiken har generellt en tendens till att bli mindre restriktiv. I USA ger det stöd åt ekonomin, men även i Europa finns den tendensen.

"Även om den franska regeringen fallit på grund av detta är vår bild är ändå att då Europa inte går i gång är man beredd att låta finanspolitiken ta större ansvar", sade han.

Ett stort tema framöver är att penningpolitiken kommer att gå isär mellan USA, euroområdet och Storbritannien. Swedbank tror att Fed kommer att hålla ut så länge man kan, det vill säga in på andra kvartalet 2015.

"Yellen tar risken med att gå för sent hellre än med att gå för tidigt med att höja styrräntan", sade Magnus Alvesson.

I Europa tror de att ECB kommer att göra ytterligare åtgärder i form av kvantitativa lättnader. Dollarn väntas därmed stärkas relativt euron. Det är bra för euroområdet som behöver en stärkt konkurrenskraft och ökad inflationsimpuls i ekonomin.

Swedbanks chefekonom Anna Felländer konstaterade att de nu har en dystrare syn även för svensk del än i våras, med en ojämn och svag tillväxt i omvärlden som påverkar negativt. De ser fler risker och större sårbarheter.

"Vi har överskattat styrkan i återhämtningen", sade hon.

Svensk ekonomi har gått starkt ur finanskrisen, men skuldsättningen har ökat och den konsumtionsledda återhämtningen blir sårbar. Vi har skattehöjningar oavsett vad som händer i valet och fler makrotillsynsåtgärder i antågande.

Det skulle vara önskvärt att investeringarna tar täten, men för att det ska ske måste exportsektorn tillfriskna. Svensk export är väldigt beroende av investeringscykeln i euroområdet, och den är svag.

Trots en hygglig konsumtionstillväxt har vi en låg inflation, som delvis är importerad med låga globala priser. Det inhemska pristrycket ökar också långsamt och trögt, samtidigt som inflationsförväntningarna biter sig fast på låga nivåer.

Swedbank räknar med att inflationen gradvis ökar men att det kommer att dröja innan den underliggande inflationen mer permanent når 2 procent.

"Det riskerar att hålla inflationsförväntningarna kvar under 2 procent ett bra tag framöver. På kort sikt är risken snarast att den mycket låga inflationen består och att ECB vidtar ytterligare penningpolitiska lättnader, vilket vi tror kommer att aktualisera ännu en räntesänkning och den första höjningen i Riksbankens reporänteprognos skjuts framåt", skriver Swedbank i rapporten.

Riksbankens sänkning i år väntas försvaga kronan inledningsvis, men sedan stärks kronan något under prognosperioden, mätt som KIX-index.

Anna Felländer sade att stabilitetsrådets möte i november väntas leda till amorteringskrav eller att man binder delar av låneportföljen. Ett amorteringskrav som gäller alla bolånetagare kan slå ganska hårt och det blir en balansgång, men om man bara tar för nya lånetagare får det en begränsad effekt. En bättre väg vore kanske krav på längre bindningstider. Det främsta och bästa verktyget är en höjd fastighetsskatt, men det lär inte hända.

Angående riksdagsvalet sade hon att Sveriges starka statsfinanser och sunda utveckling i ekonomin ger begränsade valeffekter, även om det skulle ge ett stökigt politiskt läge.