Räntefonder är samlingsbegreppet för fonder som enbart placerar i räntebärande värdepapper, till exempel statsskuldväxlar eller obligationer. Det finns korta, långa, realräntefonder och utländska räntefonder.

Räntefonder är den fondplacering som har lägst risk och man ska därför inte förvänta sig några underverk när det gäller avkastningen. För räntefonder gäller vid första anblicken ett konstigt förhållande mellan räntorna och avkastningen i fonderna. Fondernas avkastning går tvärs emot utvecklingen på räntan: När räntan stiger, så sjunker fonden.

Korta räntefonder eller penningmarknadsfonder som de också kallas, placerar i räntebärande värdepapper som har en löptid på högst ett år, till exempel statsskuldväxlar. Utvecklingen i de korta räntefonderna styrs till största delen av Riksbankens styrränta, reporäntan. Korta räntefonder kan med fördel jämföras med ett bankkonto.

På mycket kort sikt (några veckor eller någon månad) kan även de här fonderna ge en negativ avkastning om räntan sticker uppåt. Nu vill dock mycket till innan en kort räntefond har en negativ avkastning på ett år, eftersom det för närvarande är ganska små förändringar på penningmarknaden. Fondförvaltaren hinner också omsätta flera statsskuldväxlar under ett år och då hinner räntefonden anpassa sig till det nya ränteläget.

I dagsläget är det många som tror att Riksbanken kommer att fortsätta höja sin styrränta. Men det borde inte innebära några dramatiska förändringar i de korta räntefonderna på kort sikt. Anledningen är att Riksbanken med största sannolikhet inte gör några otippade och chockartade räntehöjningar, utan marknaden kommer i lugn och ro att kunna hänga med i Riksbankens agerande. Om man tittar på ett års sikt så kommer de korta räntefonderna att fortsätta ge en positiv avkastning och kommer att ha anpassat sig till det högre ränteläget.

Långa räntefonder, eller obligationsfonder, placerar i värdepapper som har en löptid på mer än ett år, exempelvis obligationer. Eftersom löptiden för värdepappren är längre hos långa räntefonder jämfört med korta räntefonder så är osäkerheten och risken större. Långa obligationer styrs av de längre obligationsräntorna som i sin tur påverkas av vad marknaden tror om ränteläget och inflationen några år framåt i tiden.

Obligationsfonderna har en större utväxling i förhållandet mellan räntan och avkastningen i fonden, jämfört med de korta räntefonderna. När räntan stiger i obligationerna så minskar den långa räntefonden mer i värde jämfört med de korta räntefonderna. Därför händer det att långa räntefonder kan stå på minus vid årets slut på en stigande räntemarknad.

I dagsläget tror flera bedömare att det inte kommer vara några dramatiska förändringar utan en svag uppåtgående trend för obligationsräntorna. Om obligationerna får en lugn resa svagt uppåt kan det trots allt ge en positiv avkastning för de långa räntefonderna under de närmaste åren. Men det är inte säkert att de ger en högre avkastning än de korta räntefonderna.

Realräntefonder placerar i

något som heter reala obligationer, vilket är väldigt långa obligationer med ett inflationsskydd. De här fonderna är mycket känsliga för ränteförändringar och har i likhet med långa räntefonder en stor utväxling i förhållandet mellan ränta och avkastning. Men det innebär också att man bör ta det lite lugnt med dem i dagsläget eftersom ränteutvecklingen är på väg uppåt.Utländska räntefonder fungerar precis som andra räntefonder, men här finns även en valutarisk. Därför finns anledning att höja ett varningens finger för här måste man som sparare även försöka ta ställning till hur man tror att till exempel dollarn kommer utvecklas om fonden placerar i amerikanska obligationer. De här fonderna är för dem som vill spekulera i valuta.

Sammanfattningsvis kan man anta att de stigande räntorna i samhället kan påverka alla former av räntefonder negativt. Men om man inte tittar från vecka till vecka så är de korta räntefonderna fortfarande ett säkert alternativ som kan komma att ge en bättre avkastning än obligationsfonderna. För realräntefonderna bör man nog hänga ut en varningsflagg för de kan mycket väl hamna på minus när ränteläget höjs. De utländska räntefonderna lämnar jag med varm hand över till dem som tycker om att följa valutakurserna. När du sedan hittat vilken räntefondstyp som passar dig ska du alltid leta efter den billigaste fonden.