Visserligen backade

Konjunkturinstitutets barometerindikator med 0,6 enheter i maj men resultatet var trots detta en hygglig bekräftelse på att svensk ekonomi mår förhållandevis bra i en orolig värld.

Att industrin istället för det väntade ordertappet kunde redovisa en stabilisering av efterfrågeläget tyder också på att läget i vår omvärld inte är riktigt lika mörkt som många befarat. Det är ju faktiskt så att konfidensindikatorn för industrin ligger fyra enheter över det historiska genomsnittet. Den exporttunga och diversifierade svenska industrin brukar vara en hygglig indikator på efterfrågeläget i världen.

Efter gårdagens ljumma detaljhandelssiffror fanns dessutom en oro över att det skulle visa sig att hushållen deppat ihop rejält efter alla krisrubriker man matats med under senare tid. Så blev inte fallet, utan hushållens konfidensindikator steg ytterligare i maj och ligger därmed också över det historiska snittet.

Lite oroande är det att mikroindex, som speglar synen på den egna ekonomin, backade med en enhet. Normalt sett är det här en bättre indikator på svenskarnas shoppinghumör än den sammanvägda indikatorn där även hushållens bild av svensk ekonomi vägs in. Men mikroindex ligger trots nedgången på hyggliga nivåer vilket talar för att försäljningen i detaljhandeln har goda chanser att revanschera aprilbesvikelsen.

Det mörkaste molnet på konjunkturhimlen tycks för närvarande vara byggsektorn. Där sjönk konfidensindikatorn med hela 15 enheter. Guldkanten på det molnet är att byggföretagen inte gjort sig av med personal och dessutom räknar med bra fart i byggsvängen under de kommande månaderna. Nedgången kommer dessutom efter två år med mycket starka siffror, så en andhämtningspaus var kanske att vänta.

Sammantaget blir bedömningen att svensk ekonomi ser ut att ha hygglig styrfart inför sommaren. Därmed minskar sannolikheten för ytterligare räntesänkningar från Riksbanken och det är också hushållens bild av ränteutvecklingen framöver.

Det som ställer till det för dem i riksbanksdirektionen som motsätter sig räntesänkningar är att inflationsförväntningarna är på väg ner och att hushållsutlåningen, enligt dagens siffror från SCB, endast steg med 4,8 procent i årstakt i april. Det är den lägsta tillväxttakten på lånesidan på över tio år och dessutom under de cirka fem procent som Riksbanken indikerat är en långsiktigt hållbar tillväxtnivå.

Inflation under målet på två procent, allt lägre hushållsutlåning, dämpad bostadsmarknad, en orolig omvärld och ett internationellt tryck på Sverige att stimulera sin inhemska efterfrågan borde annars vara tillräckliga argument för en räntesänkning. Ändå är vår bedömning just nu att det inte blir någon sänkning den 4 juli.