Det svenska finansiella systemet bedöms i nuläget fungera väl, men sårbarheter i det finansiella systemet innebär att störningar i omvärlden och i Sverige kan påverka den finansiella stabiliteten negativt.

Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport.

"För att öka bankernas motståndskraft och minska riskerna med skuldsättningen rekommenderar därför Riksbanken att den kontracykliska bufferten så snart som möjligt aktiveras och sätts till 2,5 procent, att det införs ett krav på en likviditetsbuffert i svenska kronor och att det i bankernas kreditprövning införs sunda miniminivåer i de så kallade kvar-att-leva-på-kalkylerna", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att det finansiella systemet är sårbart på flera sätt; bankerna är nära sammanlänkade, har en stor andel marknadsfinansiering och en liten andel eget kapital i förhållande till sina totala tillgångar.

"Det medför att det finansiella systemet kan påverkas negativt av störningar i omvärlden eller i Sverige. Mot den bakgrunden utgör i dag den långa perioden med låga räntor, osäkerheten kring utvecklingen i Europa och de svenska hushållens höga skuldsättning de främsta riskerna för den finansiella stabiliteten", skriver Riksbanken.

Beträffande riskerna med hushållens skuldsättning noterar Riksbanken att ett antal åtgärder redan har vidtagits, men att det behövs fler och rekommendationen är att det i ett första steg införs först sunda miniminivåer för schablonvärdena i bankernas så kallade "kvar-att-leva-på-kalkyler"

"Om det skulle visa sig att ökningstakten i bostadspriserna och hushållens skulder ökar ytterligare blir det än mer angeläget att överväga fler åtgärder för att bromsa riskuppbyggnaden", enligt Riksbanken.

Beträffande bankernas låga likviditetstäckningsgrader i svenska kronor rekommenderar Riksbanken vidare att det införs ett krav på en likviditetstäckningsgrad (LCR) på 60 procent i svenska kronor.