"Regeringen bör göra mer"

Regeringen har hanterat problemen på de finansiella marknaderna väl. Men den djupa lågkonjunkturen motiverar kraftigare stimulanser för att motverka sysselsättningskrisen än regeringen hittills föreslagit. Det skriver Finanspolitiska rådet, FPR, med ordförande Lars Calmfors.


11 maj, 2009

Det finansplitiska

rådet, med ekonomiprofessorn Lars Calmfors som ordförande, presenterade på måndagen rapporten "Svensk finanspolitik".

Enligt rådet bör

utgiftstaket inte begränsa de offentliga utgifterna i den rådande exceptionella situationen och statsbidragen till kommunerna bör höjas mer än vad regeringen aviserat. Rådet skriver att sysselsättningen kommer att öka på sikt till följd av regeringens tidigare arbetsmarknadsreformer.

"Men i en lågkonjunktur

med få lediga platser spelar sökaktiviteten mindre roll för de arbetslösas chanser att få arbete, samtidigt som försäkringsbehovet är större än normalt. Det är ett starkt skäl för att göra arbetslöshetsersättningen konjunkturberoende, så att den blir mer generös i dåliga tider än i goda. En tidsbegränsad höjning av a-kassan kan vara ett första steg mot en sådan permanent reform", står det i rapporten.

Där framgår också

att rådet anser att regeringen är alltför optimistisk om arbetsmarknadspolitikens effekter.

"Det är lämpligt

att öka de arbetsmarknadspolitiska insatserna för korttidsarbetslösa. Men regeringen har en övertro på jobbsökaraktiviteter i lågkonjunkturen", säger Lars Calmfors.

Rådet berömmer

regeringens satsning på yrkesinriktad utbildning, men anser att arbetsmarknadsutbildningen bör utökas, även om volymen bör vara betydligt mindre än under 1990-talskrisen. Stöd till utbildning i företagen skulle kunna ges där avtal slutits om kortare arbetstid och motsvarande löneanpassning.

Rådet föreslår också

en automatisk anpassning av pensionssystemets åldersgränser till medellivslängden, eftersom fler behöver arbeta för att bekosta välfärden.

Andra tänkbara

reformer är en generell höjning av studiemedlen, mer generösa studiemedel för yngre än för äldre studenter och en sänkning av taket för arbetsinkomster (fribeloppet) i studiemedelssystemet så att studenterna arbetar mindre och studerar mer.

I FPR ingår

förutom Lars Calmfors: Erik Åsbrink (tidigare s-minister), Lars Tobinson (tidigare m-riksdagsman), Ann-Sofie Kolm (docent  i nationalekonomi vid Stockholms universitet), Larura Hartman (utredningschef vid statskontoret), Martin Flodén (docent i nationalekonomi vid Handels i Stockholm), Torben M Andersson (professor i nationalekonomi vid Århus universitet i Danmark).

NYHETSBYRÅN DIREKT/PLACERA.NU

Ämnen i artikeln


Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån